Hem > Vad vi gör > Socialt utsatta barn > Barn som anhöriga > Stödverksamhet

BARNS RÄTT TILL STÖD

Barn behöver vuxna personers omsorg, handledning, gränser, varma ord och uppmuntran samt närhet.

Stödverksamheten är en frivillig verksamhet som stöder barn och ungdomar som är klienter inom socialvården. Stödperson/familj beviljas för att utöka barnets nätverk med fler trygga personer.

En stödperson är en ”vanlig” vuxen som ställer upp för ett barn eller en ungdom inom stödverksamheten. Stödpersonen är en extra vuxen förebild vars sätt att verka, värderingar och attityder förmedlas till barnet genom vardaglig samvaro. Samvaron behöver inte vara något speciellt och sökande efter upplevelser, utan det kan bestå av helt vanliga och vardagliga saker, av naturliga gemensamma sysslor eller ofta bara av att vara tillsammans.

På Åland ansvarar Kommunernas socialtjänst (Kst) för stödverksamheten.

Rädda Barnen arbetar främjande genom att uppmärksamma barns rätt till stöd, stödverksamhetens betydelse och behovet av stödpersoner- och stödfamiljer. Vi ordnar utbildningar på uppdrag av Kst.

Stödperson eller stödfamilj

Inom stödverksamheten finns det två sorts uppdrag. Det ena kallas stödperson och det andra stödfamilj. Vilken typ av uppdrag som är aktuellt beror på barnets ålder och behov.

Stödperson

En stödperson stöder oftast ett barn över 7 år eller en ungdom. Barnet/ungdomen, föräldrarna och stödpersonen kommer med hjälp av socialarbetaren överens om tiden och målet för träffarna. Det är viktigt att ungdomen själv får vara delaktig i beslut så att stödförhållandet känns meningsfullt.

Träffarna sker oftast utanför barnets hem. Det kan vara till exempel cafébesök, simhallsbesök, utfärder, bio, läxläsning eller bara samvaro. Tiden kan variera.

Stödfamilj

Samvaron i stödfamiljens vardag är viktig. Barnet eller ungdomen kan övernatta hos stödfamiljen, som då samtidigt kan fungera som avlastning för barnets föräldrar. Träffarna bestäms på förhand med socialarbetaren och föräldrarna. Hur ofta bestäms av behovet och vad man kommer överens om, men utgångsläget kan vara en helg i månaden.

Tillsammans med barnet eller ungdomen kan man leka, spela, sköta hemsysslor, vara utomhus eller ”bara vara”. Allt sådant som man också kan göra med egna barn. Stödfamiljen ger barnet positiva livserfarenheter och goda förebilder.

När behövs stödpersoner och stödfamiljer?

Stödverksamheten kan göra en viktig skillnad för barnet till exempel då barnet har behov av fler positiva vuxna förebilder, svårigheter i skolan, problem med vänner, ensamhet, gränslöshet eller inga regelbundna fritidsaktiviteter.

Stödverksamheten beaktar barnet och dess familjesituation. Behovet av extra vuxenstöd kan också bero på att en ensamstående behöver avlastning, en förälder lider av psykiska och/eller fysiska sjukdom, svårigheter när det gäller uppfostringsfrågor eller att familjen genomlever andra kriser som beror på levnadssituation.