Hem > Vad vi gör > Barnens internet > #prataomporr

#prataomporr

VAD HANDLAR DET OM?

Det handlar om samtycke och gränser. Egna gränser och andras. Det handlar även om att delar av porren idag innehåller fysisk aggression, incest och nedsättande ord och vi vill skydda unga barn från att exponeras för det. En del av porren riktar sig dessutom till barn genom kända spel, tecknade figurer och och viss produktion framställs med minderåriga. Även tecknad porr innehåller våld och incest.

Vi vill även att alla ska bli mer medvetna om vad samtycke är och hur det kan gå till, både online och fysiskt.

Vi vill se en ökad offentlig diskussion om porrens påverkan på barn och unga, vi vill se ungas delaktighet. Vi vill se fler professionella som kan diskutera porr och dess konsekvenser med unga utan att skambelägga. Ungdomar vi möter säger att vuxna sällan pratar med dem om det här, att ingen egentligen vet hur unga har det utom unga själva. Barn säger att de ser våld på nätet, att det är vardagsmat. Vi vill arbeta preventivt och prata med barn och unga om vad som finns därute och att vi vill att de ska växa upp i trygghet, även online.

Våld, incest och hårda ord finns på många ställen i samhället. Det finns på Netflix, sociala medier, spel, skolan, i famljer osv. Pornografin är en del och den delen pratar vi om på dessa sidor. När det kommer till porr är tystnadskulturen i kombination till omfattningen  och tillgängligheten en del av problemet.

Välkommen till projektet #prataomporr

 

Forskning

VARFÖR SKA JAG PRATA OM PORR MED BARN?

För att de stöter på det online. Verksamheten Barnen Internet möter regelbundet barn från 7 år och uppåt och när barn är i ungefär 10-års åldern börjar de bli mer nyfikna på världen runtomkring via sina telefoner. Barn är i grunden nyfikna och har de en telefon med internet kommer det att vilja utforska den och den information som finns att hitta med hjälp av den. Snittåldern för att söka efter pornografi första gången är 12-13 år. De allra flesta barn och unga idag har en telefon och tillgång till internet där porr finns utan skyddande mekanismer. I pornografiska klipp och på webbsidor finns inslag av våld, kränkande ord och övergrepp, vilket inte är passande innehåll för barn. Vi vill helt enkelt att barn och unga ska skyddas från material som kan vara skadligt för dem.

”Porren kan flytta gränser för vad vi tänder på och hur vi behandlar andra sexuellt säger ett flertal vuxna.  Den normaliserar våld och övergrepp samtidigt som den bygger förväntningar om hur sex skall vara, förväntningarna gör sedan det lättare att ställa upp på sådant som inte känns okej.”
Så kan det vara men vi jobbar främst med att träna alla barn och ungdomar att inte göra något som inte känns okej, att bli duktiga på att känna efter var ens egen och andras gränser går.

”Min kille tjatar om att vi ska göra sådant han sett i porr. Jag vet inte hur jag kan säga nej, för att alla gör ju det.”

– Ungdom Åland, 2020

I det här exemplet behöver ungdomen stöd i att säga nej på ett schysst sätt. Det är viktigt att både tränas i att säga nej och ta emot nej. Unga vittnar om att de utsatts för sexuellt våld och att de är osäkra på om de blivit utsatta för ett brott och förminskar ofta övergreppen de varit med om. Små barn berättar att de stött på porr på nätet och att det ibland gjort dem rädda.

De allra flesta barn kommer i kontakt med porr och porren påverkar. Den påverkar alla olika och vår uppgift som vuxna är att vägleda barn och unga till en sund syn på sex och relationer.

Ta mig till era tips!

PORR BLAND UNGA PÅ ÅLAND

Rädda Barnen på Åland och Fältarna på Åland har under 2019 undersökt ungas porrvanor samt om vuxna diskuterar pornografi med barn. Syftet är att öka allmänhetens kunskap om pornografins påverkan på barn och vuxna för att värna om barnens bästa.

70,1 % tittar på porr men endast 36,2% har pratat med en vuxen om porr.

Totalt 207 ungdomar och 315 vårdnadshavare på Åland valde att delta i två olika google-enkäter. Sammanlagt 75,6% av vårdnadshavarna trodde inte att barn tittar på porr medan 70,1% av unga (personer under 18 år) på Åland svarade att de gör detta. Samtidigt uppgav 63,8% av de unga att de inte pratat med någon vuxen om porr.

 

       

Vision

Vi vill med projektet driva påverkansarbete gentemot politiker, media, skola, samhället.

Vår önskan är att det inom kort finns aktuell utbildning för vuxna och professionella om våld mellan unga och kopplingen till porr, om hur porr påverkar unga generellt, om skillnad mellan dagens pornografi och hur det var förr och om jämställdhet. Barn ska möta vuxna som vet vad det handlar om, skolan ska vara uppdaterad, professionella ska ha koll, barn och unga ska känna trygghet och förtroende för vuxna. Alla unga ska känna sig inkluderade och vara det i verkligheten, det ska även vara tydligt var det finns adekvat hjälp och stöd att få.

Vi vill se ett engagemang bland makthavare, beslutsfattare, vårdnadshavare och övriga vuxna. Vi vill se välmående barn och unga.

Mission

1. Vi kommer att jobba för att det finns aktuell information för vuxna och professionella om våld bland unga, om dagens pornografi och jämställdhet. Barn ska möta vuxna som vet vad det handlar om.

2. Vi kommer att lyfta fram porrens påverkan på barn och unga i offentligheten.

3. Vi kommer att jobba för barns rättigheter. Barn och unga ska vara delaktiga men inte ansvariga.

Mål

Målet med projektet är att barn och unga på Åland ska kunna växa upp i en trygg och säker miljö fri från pornografi och våld.

Barns rättigheter

Barn och ungdomar under 18 år har egna mänskliga rättigheter. Vi vill i detta projekt speciellt lyfta dessa:

Artikel 6. Liv, överlevnad och utveckling.

Artikel 17. Information via till exempel internet, radio och tv. Staten skall uppmuntra att det skapas material som är av värde för barn och som inte är skadligt.

Artikel 19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

Artikel 34. Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

Artikel 35. Ingen får köpa eller sälja ett barn. Staten ska bekämpa handel med barn.

Artikel 36. Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande.

Artikel 39. Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

Bärkraft, Ålands bidrag

Rädda Barnen och Fältarna (Mariehamns stad) är medaktörer i nätverket Bärkraft som arbetar med att ställa om Åland till ett hållbart samhälle.

FN har tagit fram 17 globala mål som samtliga länder har skrivit under. Dessa mål jobbar för de tre dimensionerna av hållbar utveckling: social-, ekonomisk-, och ekologisk utveckling. Bärkraft är Ålands bidrag och arbetar för att uppnå målen tillsammans med er.  Målet är att skapa ett hållbart Åland senast till år 2051 där alla, både natur och människor kan må bra.

Vi vill i detta projekt lyfta mål nr 1, välmående människor vars inneboende resurser växer och mål nr 2, alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället, i utvecklings- och hållbarhetsagendan

Delmål för mål nr 1:
Alla barn är välmående och har tillgång till trygga uppväxtmiljöer som odlar god fysisk och psykisk hälsa. Alla barn har tillgång till en skola där man lärs sig vara människa i ett hållbart samhälle (se vidare beskrivning i agendan, s 11). Grund- och gymnasieskolan ska vara i framkant i nationell och internationell jämförelse.

Delmål för mål nr 2:
Samhället präglas av fredliga relationer. Alla arbetar aktivt för att avskaffa alla former av fysiskt, sexuellt och verbalt våld, särskilt i nära relationer.

Läs mer om de sju utvecklingsmålen här.

Agenda 2030

I september 2015 antog FN:s alla medlemsländer Agenda 2030, med sjutton globala och hållbara utvecklingsmål för världen. Dessa mål jobbar för de tre dimensionerna av hållbar utveckling: social-, ekonomisk-, och ekologisk utveckling.

Mål 5.2 innebär att alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet ska avskaffas.

För att målen ska kunna uppnås behövs även insatser från den lokala förvaltningen, privata sektorn, det civila samhället och medborgarna.

Läs mer om alla mål här.