Hem > Vad vi gör > Socialt utsatta barn > Barn som anhöriga > Oro för ett barn

ORO FÖR ETT BARN

Barn har rätt att ha det bra, att få omvårdnad och att få känna sig trygga. Barn har rätt till en utveckling i samspel med människor som har en förmåga att förstå barnet och barnets behov. Barn har rätt att bli bemötta med kärlek och respekt, i samhället och i det egna hemmet.

Föräldrarna har det primära ansvaret för att barnet får sina behov tillfredsställda. Föräldrar vill också oftast instinktivt ta hand om, skydda och trösta sitt barn. Men ibland räcker inte föräldrarnas omsorgsförmåga till.

Det kan handla om vardagliga brister som tillräckligt med mat, kläder och uppmärksamhet, som när de pågår länge är till skada för barnet och dess utveckling. Det kan handla om att föräldern gör aktiva handlingar som omedelbart skadar barnet, kroppsligt eller själsligt. Det kan också handla om att barnet, genom sitt eget beteende utsätter sig själv för fara och föräldrarna inte förmår sätta gränser och ge det tillräckligt skydd.

Tecken på att barn far illa

Vi läser om barn som far illa och det känns självklart då att någon vuxen ska hjälpa barnet. Men när det händer i vår egen närhet blir vi osäkra. Det känns plötsligt svårt att veta var ”gränsen” går.

I menyn till höger kan du hitta mer information om hur man kan se tecken på att ett barn far illa.

Allas ansvar och anmälningsmöjlighet

När det brister i omsorgen om ett barn måste vuxna ingripa. Det är nödvändigt att myndigheterna får kännedom om barnet och få möjlighet att hjälpa och skydda det, men också för att ge föräldern stöd i sin förmåga att vara förälder åt sitt barn.

Alla vuxna som känner oro för att ett barn inte har det bra, inte får den omvårdnad det behöver, har ett ansvar om att våga se och våga fråga. Om det är möjligt är det bra att börja med att prata med barnet och prata med barnets föräldrar. Berätta om vad du ser och om oron det väcker. Ibland finns det ett svar och en lösning bara någon vågar ta upp frågan.

Om samtalet inte stillar din oro eller du inte ser en förändring, om du inte vill ta upp frågan med barnets föräldrar eller du misstänker våld och övergrepp ska du omedelbart kontakta socialtjänsten (Kst) om din oro.

Oron behöver inte bevisas. Det räcker med en magkänsla. Men om du känner dig mycket osäker kan du konsultera socialtjänsten och diskutera oron, utan att nämna vilket barn det gäller, innan du tar beslut att göra en anmälan. Anmälan kan göras muntligt eller skriftligt.

Som privatperson kan du välja att göra anmälan anonymt, men tänk på att det underlättar för myndigheterna att utreda ärendet och hjälpa barnet om du uppger ditt namn då du anmäler oron.

Det behöver inte alltid handla om ett annat barn. Det kan också vara så att du som förälder känner att du och ditt barn behöver stöd och hjälp i vardagen. Att du känner att ditt barn inte får vad det behöver av dig, att du är sjuk eller av andra orsaker inte orkar och räcker till. Då har du rätt att vända dig till socialtjänsten. Att våga berätta för någon om sina svårigheter är modigt gjort och en bra början till förändring.

Stöd och hjälp

Vi på Rädda Barnen har sammanställt en lista med kontaktuppgifter till myndigheter som kan ge hjälp, råd och stöd i olika frågor som rörs barns utsatthet, en del även utanför kanslitid. Listan riktar sig främst till ungdomar, men som vuxen kan också du vända dig till de flesta av dem och få råd i situationer som rör barn och unga.

Information och material

Liten och trygg – handledningsmaterial för förskolan om hur man kan samtala med små barn om brott, känslor och rättigheter. Materialet är framtaget av Brottsoffermyndigheten på uppdrag av Sveriges regeringen och syftet är att förse förskolepersonal med kunskap om brott mot barn och ge personalen stöd i att föra viktiga samtal om känslor och rättigheter med barn. Kom ihåg att materialet utgår från svensk lagstiftning.