Hem > Vad vi gör > Barnens internet > Utsatthet på nätet > Nätmobbning, kränkningar, hot & trakasserier

Nätmobbning, kränkningar, hot och trakasserier

Mobbning/kränkningar av jämnåriga är vanligare än att vuxna försöker ta kontakt i negativt syfte. Kränkning är en handling som gör att den som upplever sig utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Det är den som utsätts som avgör om det är en kränkning. Absolut vanligast är att bli utsatt av någon som man känner, anar vem det är eller finns i samma skolmiljö. Mobbning på nätet kan ses som en tydlig varningssignal om att annan mobbning också förekommer. När det gäller flickor är det vanligast att bli utsatt för kränkningar eller mobbning på sociala medier och då oftast relaterat till utseende. För pojkar är det vanligast att utsättas för kränkningar via spel.

Exempel på utsatthet

  • Elaka kommentarer
  • Ryktesspridning
  • Spridning av kränkande bilder/videos
  • Manipulerade bilder
  • Utfrysning
  • Identitetsstölder
  • Hatgrupper
  • Hot

Det är viktigt att inte glömma att en stor del av såväl traditionell mobbning som mobbning på nätet räknas som brottsliga handlingar.

”Skulle du göra så där IRL?”

IRL (in real life) är ett begrepp som används flitigt i samband med diskussioner om näthat, mobbning och det som sägs på nätet. Vi på Barnens Internet anser att begreppet ger signaler om att det som händer inte är på riktigt. Allt som skrivs på appar och chattar, alla bilder som delas, allt som upplevs ÄR in real life och vi rekommenderar att uttrycket inte används.

Om vi utgår från att det som händer inte är IRL betraktas det genast som mindre viktigt. Benägenheten att trakassera blir större och benägenheten att be om hjälp mindre.

Artikel 13

Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

Näthat och mobbning

  • Vid nätmobbning finns fler inblandade: den drabbade, den som utför mobbningen och åskådare. Ibland finns medhjälpare som uppmärksammar eller hjälper till att sprida mobbningen. Det kan även finnas försvarare som ingriper.
  • Den drabbade känner ofta skam när bilder/mobbning sprids och eventuella gillamarkeringar förstärker upplevelsen av att fler tycker som den som mobbar.
  • Spridningen gör nätmobbning allvarlig. Text eller bilder sprids snabbt över internet, de finns kvar väldigt länge, vem som helst kan se och kommentera.
  • Mobbningen följer med hem på ett mer konkret sätt än vid traditionell mobbning.
  • Det är vanligt att den som utför nätmobbningen inte ser det som att den mobbar/trakasserar, utan ser det mer som rättfärdigade svar eller motattacker. Det verkar vara lättare att ge igen när det gäller mobbning som sker på nätet än i traditionell mobbning, och mobbning på nätet leder ofta till upptrappning.
  • Civilkurage på nätet är inte svårt. Barnens Internet uppmuntrar alla som ser att mobbning och trakasserier pågår att ingripa. Det kan göras genom att skriva ett meddelande till den drabbade och stötta den, det kan vara att gilla positiva kommentarer, kommentera själv positivt, säga nej och sätta gränser.
  • Tänk bort tekniken. Om du som vuxen känner dig osäker på spel, chattar och appar fokusera mer på barnets intresse, vad är det som är kul med spelet, vilka kompisar finns där, har barnet lärt sig något av det, tittar barnet på YouTube för att skingra jobbiga tankar?
  • Känslan av att vara anonym när man sitter bakom en skärm, i kombination med låga risken att åka fast, kan ibland leda till grovt språkbruk och en högre känslan av toleransnivå jämfört med om vi har personen framför oss. Mobbningen försiggår inte bara sociala medier som går ut på att användare är anonyma, utan finns även på sociala medier där man använder sitt riktiga namn. Prata med barn om detta.
  • Om du är drabbad av nätmobbnig ta hjälp av någon du litar på. Om det är allvarligt spar skärmdumpar med datum. Be någon se det som skrivits, då har du ett vittne om det skulle behövas.
  • Boka tid med Barnens Internet om du vill att vi håller en lektion i skolan, pratar enskilt med någon berörd eller om du vill att vi gör en handlingsplan i just din skola.

Hur känns det att få elaka kommentarer på nätet?

Rädda Barnens Barnkonventionspiloter (2016) har skapat en kortfilm om hur det känns att få elaka kommentarer på sociala medier.

Om att vara näthatad

Nätmobbning handlar inte om ungdomar som skriver elaka saker, även vuxna personer skriver återkommande elakheter om varandra och ibland om barn på sociala medier. Faktum är att de flesta unga vi möter har stor koll på hur vi ska vara mot varandra på sociala medier. Svårigheten är att stå emot om någon skriver något elakt eller att våga ingripa när en kompis blir utsatt.

Vi vill påminna om att alltid tala respektfullt om barn, oavsett om du tycker om deras gärningar eller inte.

Oktober 2015 granskade Svenska Yle ungdomarnas värld på webben och i apparna samt den kränkning och mobbning som förekommer i den digitala världen. Läs artiken här.

Under september 2015 kunde du följa Aftonbladets artikelserie om näthat, med bland annat ungas egna upplevelser av mobbning och kränkningar på nätet. Följ #näthatad på instagram. Läs artikeln om Moa som näthatades på sociala medier