Hem > Vad vi gör > Barnkonventionen > Civilsamhällets arbetsrapport om barns rättigheter

Civilsamhällets arbetsrapport om barns rättigheter

– En del i processen till en åländsk alternativrapport till FN:s barnrättskommitté

Finland, som alla länder granskas regelbundet av FN:s barnrättskommitté för att se hur landet lever upp till barnkonventionen. Vart femte år ska staterna lämna in en rapport om de framsteg som har gjorts. Andra aktörer som barnombudsmannen och civilsamhällets organisationer kan lämna in egna rapporter för att komplettera statens rapport. 

I juni 2019 lämnade Finlands regering sin kombinerade femte och sjätte rapport till barnrättskommittén. I den rapporten nämns Åland för första gången i denna typ av rapporteringsförfarande.  Civilsamhällets organisationer i Finland har skickat in sin alternativa rapport till kommittén och processen samordnas av Centralförbundet för barnskydd.  

Tillsammans vill civilsamhället ge vår bild av hur det ser ut för barn på Åland!

Åländska civilsamhället har inte varit med i denna rapporteringsprocess tidigare och eftersom Åland nu nämns i de statens rapport inspirerades vi till att samla erfarenheter om barns rättigheter på Åland i en första åländsk alternativ rapport. Detta har även gjorts av andra självstyrande områden (exempelvis Färöarnas civilsamhälle år 2016). Därför tog Rädda Barnen initiativet våren 2020 till att samordna alternativ rapportering på Åland.

Genom workshops och samtal har vi nu samlat information och perspektiv gällande barns rättigheter på Åland och sammanställt det i en arbetsrapport, en slagit situationsanalys från civilsamhället. Arbetsrapporten presenteras den 25 mars 2021 i samband med att det är 30 år sedan det åländska parlamentet gav sitt bifall till den finländska anslutningen till FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den allmänt kallas.

Läs hela rapporten här

Den 25 mars är det 30 år sedan barnkonventionen antogs på Åland. Varmt välkommen att delta på två digitala evenemang under dagen:

Kl 9.00-12.00

Ålands lagting högtidlighåller dagen då det åländska parlamentet antog den finländska anslutningen till barnkonventionen. Rädda Barnen presenterar civilsamhällets arbetsrappport om barns rättigheter på Åland. Panelsamtal med representanter från lagtingets partigrupper. Följ evenemanget på lagtingets YouTube.

Kl. 18.00-20.30 Panelsamtal om rättigheter för barn i utsatta situationer på Zoom

Civilsamhället tillsammans med landskapsregeringen håller korta panelsamtal med fokus på de barngrupper som identifieras av FN:s barnrättskommitté som särskilt utsatta för att få sina rättigheter kränkta.

För dessa barn finns behov för särskilda åtgärder och samarbete mellan olika aktörer.
Mer info finns här.
Varmt välkomna!

När ska alternativrapporten lämnas in?

Alternativa rapporter från Finland lämnas in till barnrättskommittén i mars 2022. Efter det granskar barnrättskommittén alla rapporterna och diskuterar sedan med representanter från statens regering och civilsamhällets organisationer och på grundval av dessa drar slutsatserna och ger rekommendationer om hur staten kan förbättra sitt arbete för att leva upp till barnkonventionen.

Varför ska civilsamhället lämna in en egen rapport till barnrättskommittén? 

  • Syftet är att samla information om hur barnkonventionen genomförs i praktiken på Åland 
  • Det är en möjlighet att informera FN:s barnrättskommitté om barns situation och påverka de slutsatserna och rekommendationerna som Finland och Åland får från FNett verktyg för att utveckla barnpolitiken 
  • Ge information om områden där statens rapport är ofullständig, om frågor som inte är täckta eller som enligt civilsamhällets åsikt är felaktiga eller vilseledande. Finska statens rapport är inte omfattande när det gäller situationen Åland och därför är det extra viktigt att ge kommittén mer information om situationen på Åland. 
  • Syftet med alternativa rapporter är att ge FN en omfattande och objektiv bild av barns situation från civilsamhällets perspektiv. Staternas rapporter fokuserar ofta  lagstiftning och ger inte alltid tillräcklig analys av praktiska utmaningar och åtgärder som vidtagits för genomförandet.