Hem > Vad vi gör > Barnens internet > Utsatthet på nätet > Sexuell utsatthet på nätet

Sexuell utsatthet på nätet

Jesper fick en meddelande på Snapchat. ”Skicka en mysig bild” stod det. Jesper tyckte personen, som kallade sig FinMatilda_01, verkade intressant och skickade en bild där han var utan tröja. ”Skicka en utan byxor också” skrev FinMatilda_01.

Jesper skickade en bild där han var avklädd. FinMatilda_01 blockade honom direkt och började sedan sprida bilden på Snapchat.

Jesper vet inte vem FinMatilda_01 är, det var någon som skapade en profil med påhittat namn för att retas med Jesper. Nu sprids bilden ihop med elaka kommentarer och han är mycket ledsen. Han skäms samtidigt eftersom frivilligt skickade bilderna.

Barn och unga på Åland berättar att det är relativt vanligt att de blir utsatta för förfrågningar efter avklädda bilder och i vissa fall även sexuella övergrepp på nätet.

Det är viktigt att komma ihåg att få en förfrågan inte är samma sak som att vara utsatt.

Exempel på sexuell utsatthet:

  • Avklädda bilder på bilder på barnet skickas eller sprids på ett oönskat sätt.
  • Sexuellt utnyttjande av barn, t.ex. en vuxen som för en sexuellt laddad diskussion med ett barn i text eller via webbkamera.
  • Lockande av barn i sexuella syften, att försöka få ett barn att träffas i syfte att utnyttja det eller försöka få barnet att ställa upp på bilder eller filmer av sexuell karaktär.
  • Ett par skickar avklädda bilder mellan varandra. Efter en tid tar relationen slut och osäkerhet kring vad som sker med bilderna uppstår. Trots löften om radering finns ofta en stark oro för att bilderna ska spridas.

Säkerhetstänk

De flesta barn och unga har ett välutvecklat säkerhetstänk och adekvata strategier för att hantera negativa händelser på nätet. Det är ändå viktigt att du som vuxen att stöttar barn och ungdomar gällande säker internetanvändning.

Säkerhetstänket är som störst när det gäller kontakt med främmande personer, då är ungdomarna ofta noga med att inte ta bilder på tatueringar eller kroppsliga kännetecken. Vid spridande av bilder mellan till exempel partners är säkerhetstänket lägre och mer avslöjande bilder skickas. Om förhållandet tar slut börjar ofta ungdomen oroa sig för hur bilderna kommer att användas eller sparas.

 

Det kan handla om:

  • Nyfikenhet/upphetsning. Barnet testar den egna sexualiteten.
  • Bekräftelse/kick. Bekräftar för vissa barn att de har ett värde, detta är extra tydligt för barn som inte annars får så mycket bekräftelse. Dock är det inte enbart barn från svåra förhållanden som skickar avklädda bilder. En annan mindre synlig grupp är ”duktiga tjejer”, från högfungerande familjer. Dessa tjejer har ofta svårt att berätta hemma vad som har hänt eftersom förväntan ofta är att allt ska flyta utan problem för dem. Bekräftelse kan också vara ett sätt att reglera känslor och hantera ångest. Det kan bli ett självskadebeteende som fungerar för stunden, men sedan leder till ökad ångest.
  • Hot. Rädsla för att bilder ska spridas.

Hjälp barnet eller ungdomen

Du kan stötta en ungdom genom att till exempel säga:

– Skicka aldrig avklädda bilder, be inte om avklädda bilder. Inte ens till din partner.
– När du chattar får du när som helst dra dig ur, säga nej, blocka och stänga av – trots att du kanske sa ja från början. Din kropp, ditt värde – dina regler.
– Har du skickat och ångrat dig så berätta ändå, jag stöttar dig oavsett.
– Har du bett om bilder men ångrar dig så kommer jag att hjälpa dig.
– Om något känns fel så är det förmodligen fel.
– Jag hjälper dig.

Rädda Barnen på Åland erbjuder hjälp och rådgivning kring säker internetanvändning. Boka ett enskilt besök på kontoret eller en lektion för grupp.

  • Se till att barnet har ett säkerhetstänk oavsett om det handlar om en bild till en okänd eller till en flick- eller pojkvän.
  • Lär barnet känna av sina gränser och stärk dem i rätten att säga nej om något inte känns ok.
  • Möjliggör för barnet att berätta genom att visa förståelse för barn som till ytan tillsynes frivilligt skickar bilder.

Läs mer om sexuell utsatthet på nätet

  • Dagsattprataom.se är framtagen tillsammans med barn och unga i syfte att öka kunskapen om sexuella övergrepp mot barn. Observera dock att det i Finland är 16 år som gäller som skyddsålder för sexuella handlingar från vuxna, istället för 15 år som i Sverige.
  • Fairsex.ax är en metod för interaktiva samtal om sex, gränser, kommunikation och vikten av att lyssna efter ett ”ja”. Syftet är att förebygga sexuellt våld och främja positiva sexuella relationer. På hemsidan hittar du bl a information om projektet, lästips och konkreta övningar.

Se till mig som liten är Informationsmaterial från Rädda Barnen Finland om hur internet och digitala medier spelar in i sexuellt utnyttjande av barn, för yrkespersoner som jobbar med och för barns bästa:

Rädda Barnen i Sverige lanserar handbok Nätsmart som tips och råd för hur du kan skydda barn mot sexuella övergrepp på nätet.

safeselfie.se handlar om sexuella bilder och filmer på internet. Vad händer när något sprids utom kontroll? När något inte känns bra? Här kan du läsa om hur du kan gå till väga, vare sig du är kompis, förälder, vuxen som jobbar med barn och unga eller utsatt själv.

På decibel.fi, Österbottens ungdomsportal, kan du läsa om temat Inte-okej-sex. Där finner du bl.a tips om vad som räknas som sexualbrott på nätet och vad du kan tänka på i förebyggande syfte.

Tips till vuxna för att förebygga och upptäcka sexuella övergrepp på nätet: Aftonbladet: ”Experten: Så skyddar du ditt barn på nätet”.

Polisen i Sverige varnar för sidor som marknadsför sugardejting. Sidorna riktar sig till ungdomar som vill sälja sitt sällskap till vuxna män (oftast). Det handlar egentligen om barnsexhandel. Hör Emil Eisersjö, chef för underrättelsesektionen på Polisens Nationella operativa avdelning, Noa här.