Hem > Vad vi gör > Barnens internet > Digitalt spelande > Sunt eller osunt spelande?

Sunt eller osunt spelande?

Spel ingår i många barn och ungas dagliga liv. Ofta fungerar det bra att spela på fritiden och det är roligt, men ibland kan spelandet bli problematiskt. När spelandet blir problematiskt beror det på individuella faktorer som ser olika ut från person till person.

”Det är roligt när familjen spelar tillsammans.”

– Barn i åk 2.

Tecken på sunt spelande:

  • Relativt lätt att bryta spelandet för att göra något annat.
  • Spelet ger positiva upplevelser.
  • Glada samtal kring spel och kompisar i spel
  • Barnet kommer lätt över de besvikelser som spelet ger upphov till utan att känna sig tvingad att spela igen.
  • Barnet samtalar om andra saker än spel.
  • Barnet har intressen utanför spelet.

Tänk på att:

  • Diskutera och visa intresse på samma sätt som du gör för barnets andra intressen.
  • Bekanta dig med spel som ditt barn spelar.
  • Spela tillsammans med barnet för att ta reda på hur spelet är och vad barnet tycker om med spelet.
  • Respektera att detta är ditt barns intresse och ställ nyfikna positiva frågor kring det.
  • Behåll dagliga rutiner och se till att barnet behåller en balanserad dygnsrytm.

Positiva känslor

Vår erfarenhet är att barn och ungdomar gärna vill att vuxna skall vara delaktiga spela med dem. Om den vuxna inte är bekant med spelet ger det barnet en chans att vara experten och visa den vuxna hur det går till, då föräldrar och barn spelar tillsammans.

Även om miljöerna och figurerna i spelet är virtuella, så är barnens känslor verkliga. Den som spelar känner många positiva känslor och har många goda upplevelser från spel. Den vuxna behöver bekräfta att den ser att det är roligt för barnet att spela.

Dagens spel har på många sätt samma funktion som sociala medier där barnen får vara med och skapa innehåll. Spelandet kan leda till nya sociala kontakter för barn.

Du är aldrig ensam

Rädda Barnens Barnkonventionspiloter (2016) uppmärksammade i sin kortfilm ”Du är aldrig ensam” att det digitala spelandet för en del unga kan vara en väg att hitta vänner. Kortfilmen spelades in under sommaren 2016.

Ett diskussionsmaterial till filmen hittar du här.

Var uppmärksam på:

  • Sömn – spelar ofta till sent på kvällen eller nattetid.
  • Kamratrelationer – umgås inte längre utanför spelen.
  • Fritidsaktiviteter – slutar med de tidigare fritidsaktiviteterna.
  • Skola – bristande motivation och koncentrationsförmåga.
  • Mat – slarvar med mat, skyndar från de gemensamma måltiderna, vill helst äta vid spelet.
  • Ditt eget beteende som vuxen. Tjatar du mycket, är du mycket hemifrån, får barnet fri tillgång till nätet, för du negativa samtal om spel med barnet, skuldbelägger du barnet.
  • Konflikter i hemmet – speciellt vid försök att begränsa spelandet.
  • Hälsa och hygien – fysiska symptom som magvärk, huvudvärk. Bristande hygien.

Det är viktigt att fundera över vilken funktion spelandet fyller. Spelar barnet bara för att det är lustfyllt och roligt eller handlar det om annan underliggande problematik som t.ex. avsaknad av kamrater eller fritidsaktiviteter, problem i familjen, mobbning etc.

Ett utbrett spelande är i en del fall tecken på andra problem och att barnet då väljer att fly in i spelvärlden. Att konsekvent använda spelen för att få bort t.ex. ilska eller ångest är inte bra i längden eftersom grundproblemen fortsättningsvis finns kvar i oförändrad form. Men att ibland få fly bort från sina känslor och få annat att tänka på kan vara viktigt för att barnet ska orka med sin livssituation.

Tips till föräldrar om spelandet upplevs problematiskt

Om spelandet upplevs problematiskt kan det vara för att spelet kräver mycket av barnet. Spel där barnet spelar i lag online med andra, exempelvis LoL och CS, kräver mycket speltid för att bli bättre och för att få fortsätta spela i laget. Det kan göra att det känns som om det blir en omöjlighet för barnet att dra ned på speltiden, varpå en konflikt snabbt kan uppstå med föräldrarna om spelandet. Om det är så att spelet börjar påverka det övriga livet måste en förändring ske och ibland kan ett alternativet vara att byta till en annan typ av spel.
Det är också viktigt att se till alla familjemedlemmars roll, finns det något de vuxna kan göra?

Fler tips

  • Identifiera orsakerna till spelandet. Se helheten.
  • Var konsekvent i det ni har beslutat. Håll fast. Vuxna kan och bör vara tydliga och gränssättande samtidigt som vuxna måste sätta sig in i barnets perspektiv, visa förståelse och i så stor mån det är möjligt öka delaktigheten hos barnen.
  • För en del kan det hjälpa med ett tydligt spelschema om hur länge och hur ofta som spelet får spela. Beakta även spelets gång, avsluta inte mitt i en match. Påminn tydligt innan speltiden går ut och gör upp hur ska det göras. Ett annat sätt är att upprätta ett tydligt kontrakt om hur spelandet ska skötas.
  • Blir du arg på ditt barn, vänta med att diskutera problemet tills du har lugnat dig.
  • Ditt problem som vuxen kan vara tex. att barnet inte stänger av spelet. Barnets problem är att hen ska stänga av spelet. Olika problem kräver olika lösningar.
  • Om barnet inte avslutar trots överenskommelse och tillsägelse behöver barnet och den vuxne tillsammans göra upp om vad som ska ske vid dessa situationer. Gör det vid ett tillfälle då båda parter har tid.
  • Låt barnet skriva speldagbok; för att tydligare få fram speltid och känslor vid spelandet.
  • Skapa möjligheter till ersättande aktiviteter.
  • Ta tag i en problematisk situation i tid.
  • Motivera, uppmuntra, förstärk det positiva och ha även fokus på det som fungerar.

Hitta experthjälp

Nedan hittar du länkar till andra hemsidor som är experter på problematiskt spelbeteende: