Hem > Vad vi gör > Barnkonventionen > Alternativrapport om barns rättigheter på Åland till FN:s barnrättskommitté

Alternativrapport om barns rättigheter på Åland till FN:s barnrättskommitté

Finland, såsom alla länder granskas regelbundet av FN:s barnrättskommitté för att se hur landet lever upp till barnkonventionen. Vart femte år ska staterna lämna in en rapport om de framsteg som har gjorts. Andra aktörer så som barnombudsmannen och civilsamhällets organisationer kan lämna in egna rapporter för att komplettera statens rapport. 

Tillsammans vill civilsamhället ge vår bild av hur det ser ut för barn på Åland!

I den kombinerade femte och sjätte rapporten från Finland (2019) nämns Åland för första gången i statens rapport till FN:s barnrättskommitté. Statens rapport lyfter fram enskilda saker från Åland men ger inte en helhetsbild om hur genomförandet av barnkonventionen ser ut på Åland. Därför inspirerades Rädda Barnen till att samla erfarenheter om barns rättigheter på Åland i en första åländsk alternativrapport som även kan lyfta fram de skillnader som finns mellan självstyrelsen och riket.

Genom workshops och samtal samlade Rädda Barnen under 2020-2022 information och perspektiv från olika organisationer och andra aktörer gällande barns rättigheter på Åland. Alternativrapporten från åländska civilsamhället samt Åländska barns rapport till FN lämnades in till FN:s barnrättskommitté den 1 juli 2022.

Läs hela alternativrapport från Åland till FN:s barnrättskommitte på svenska här

Läs hela alternativrapport till FN:s barnrättskommitté på engelska här

Civilsamhällets arbetsrapport om Barns rättigheter på Åland

Under processen med att ta fram en alternativ rapport från Åland publicerades också mer omfattande ”Civilsamhällets arbetsrapport om barns rättigheter på Åland” i mars 2021. Arbetsrapporten har inte en begränsning på 10 000 ord och i stället även innefattar tydligare kopplingar till barnkonventionen.

Arbetsrapporten presenteras den 25 mars 2021 i samband med att det är 30 år sedan det åländska parlamentet gav sitt bifall till den finländska anslutningen till FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den allmänt kallas. Se presentationen och diskussioner med lagtinget här.

Läs hela civilsamhällets arbetsrapport här

Hur ser rapporteringsprocessen till FN:s barnrättskommitté ut?

OBS: Tiderna kan ändras om barnrättkommitténs mötesschema ändras.

Våren 2022: Civilsamhällets arbetsrapport om barns rättigheter på Åland är en grund som i dialog med alla intresserade civilsamhälletsorganisationer och andra aktörer formaliseras till en officiell alternativrapport från Åland till FN:s barnrättskommitté. Rädda Barnens styrelse godkänner alternativrapportens innehåll.
Sommar 2022: Alternativrapporten översättas till engelska.
Den 1 juli 2022: Alternativrapporten överlämnas till FNs barnrättskommitté.
September 2022: Barnrättskommitté bjuder in representanter från civilsamhällets organisationer och andra aktörer från Finland (och Åland) för ett privat möte.
Maj 2023: Kommittén har en offentlig utfrågning med representanter från Finlands (och Ålands) regering.
På grundval av dessa drar kommittén slutsatserna och ger rekommendationer om hur Finland och Åland kan förbättra sitt arbete för att leva upp till barnkonventionen.

Varför ska civilsamhället lämna in en egen rapport till barnrättskommittén? 

  • Syftet är att samla information om hur barnkonventionen genomförs i praktiken på Åland 
  • Det är en möjlighet att informera FN:s barnrättskommitté om barns situation och påverka de slutsatserna och rekommendationerna som Finland och Åland får från FN – ett verktyg för att utveckla barnpolitiken!  
  • Ge information om områden där statens rapport är ofullständig, om frågor som inte är täckta eller som enligt civilsamhällets åsikt är felaktiga eller vilseledande. Finska statens rapport är inte omfattande när det gäller situationen på Åland och därför är det extra viktigt att ge kommittén mer information om situationen på Åland. 
  • Syftet med alternativa rapporter är att ge FN en omfattande och objektiv bild av barns situation från civilsamhällets perspektiv. Staternas rapporter fokuserar ofta på lagstiftning och ger inte alltid tillräcklig analys av praktiska utmaningar och åtgärder som vidtagits för genomförandet.