Hem > Vad vi gör > Barnkonventionen > Barnkonsekvensanalys > Kurser, handledning & material

KURSER, HANDLEDNING & MATERIAL

Kurser och handledning

Rädda Barnen på Åland arbetar med att stärka barn, ungdomar och vuxnas kunskap om Barnkonventionen och barns rättigheter och vi erbjuder utbildning och kurser om temat. Vi sprider metoder för hur rättigheterna kan förverkligas och ger praktisk handledning vid beslutsprocesser som rör barn och unga.

Grundkurs i Barnkonventionen
Handledning i genomförandet av barnkonsekvensanalyser

Material för barnkonsekvensanalys

Barns rättigheter tillgodoses inte av sig själva, utan aktivt arbete krävs. Syftet med barnkonsekvensanalys är att utreda vilken inverkan ett beslut har på barns, ungas och barnfamiljers välfärd och tillgodoseendet av deras rättigheter. Beslut som inte grundar sig på barns expertis om sina egna liv kan har oönskade effekter. Nedan har vi sammanställt material och verktyg som hjälper och stödjer i processen med att genomföra en barnkonsekvensanalys:

Grundläggande material om barnkonventionen

Barnkonventionen

FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer på svenska – Vägledning om hur barnkonventionens artiklar ska tolkas

Anvisningar om genomförandet av barnkonsekvensanalyser

Statsrådets kansli: Bättre beslut i kommunen genom bedömning av konsekvenserna för barn – Bedömning av konsekvenserna för barn, barnbudgetering samt barn och unga som informationsproducenter i kommunen. Anvisning för kommunala beslutsfattare och ungdomsfullmäktige

UNICEF Finland, Barnvänliga kommuner. Hur genomförs en barnkonsekvensanalys?

Rädda Barnen på Åland: En barnchecklista – en förenklad version av en barnkonsekvensanalys. Listan kan användas som ett diskussionsunderlag eller som ett stöd när du inleder beredningen av ett ärende som påverkar barn och ungdomar.

Rädda Barnen på Åland: Bedömning av konsekvenser för barn och ungdomar – Materialet fungerar som stöd vid användningen av barnchecklistan.

Sveriges barnombudsman (2018), Stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner – Prövning av barnets bästa.

Sveriges Kommuner och Regioner (2023), Barnkonsekvensanalys – Stödmaterial till fördjupad bedömning av barnets bästa

Sveriges barnombudsman, Faktablad: Uppnå kvalitet i beslut som rör barn och unga

United Nations Human Rights Office of the High Commissioner (2012): Human Rights Indicators- A Guide to Measurements and Implementation

Material för att höra barn

Rädda Barnen på Åland: Checklista för barns delaktighet -Checklista med de 9 grundläggande krav för processer där ett eller flera barn deltar.

Rädda Barnen på Åland: Att höra barn – Materialet innehåller kortfattade metoder för hur du kan utreda barn och ungas perspektiv i ärendet du bereder.

Itla: Handbok för hörande av barn – ur barns perspektiv och med ett platsbaserat synsätt

Exempel på barnkonsekvensanalyser

Här finns några exempel samlade på genomförda barnkonsekvensanalyser. Analyser kan se mycket olika ut, både upplägg och genomförande beror på frågan eller ärendets natur. Dessutom kan analyser utföras på basen av överenskomna riktlinjer som antagits för en förvaltning eller verksamhet. Vissa analyser kan därför vara korta, andra mer omfattande.

Åland: Barnkonsekvensanalys av nya vägtrafiklagen

Enköpings kommun: Bra skola! Bra miljö!

Simrishamn: Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola

Landstinget Dalarna: Barnkonsekvensanalys vid införande av primärvårdsinsats för barn och ungdomar med lätt till medelsvår psykisk ohälsa.

Fler exempel från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

KURSER

Barnkonventionen Grundkurs

Kursen passar för dig som vill fördjupa dina kunskaper om barns rättigheter, vad Barnkonventionen står för och innebär i praktiken. På kursen behandlas FN:s konvention om barnets rättigheter/Barnkonventionens framväxt, innehåll och värden, de fyra grundprinciperna, och konventionens efterlevnad. Kursen kan beställas av arbetsplatser och enskilda, och anpassas enligt deltagarnas önskemål.

Tidsåtgång: 3-5 timmar

Barnkonsekvensanalys – en metod för att tillämpa Barnkonventionen

Dagligen fattar vuxna beslut som påverkar barn och unga. Enligt Barnkonventionen ska barnets bästa komma i det främsta rummet när dessa beslut tas, och därför finns det skäl att fundera på hur barnens röst kan tas hänsyn till och hur barnets bästa kunde definieras.

Kursen riktar sig till dig som ansvarar för frågor eller beslut (t.ex. inom den offentliga sektorn), som påverkar barn och unga direkt eller indirekt, på kort och lång sikt. På kursen bekantar vi oss med metoden barnkonsekvensanalys, barnperspektiv och olika metoder för att höra barn. Under kursens gång erbjuds också handledning i ärenden där en barnkonsekvensanalys genomförs.

Tidsåtgång: Två halvdagar

Vill du boka en kurs?

Kontakta barnkonventionsansvarige Jonna Varsa på [email protected]

Scrolla neråt för att se modeller på olika sätt att göra en barnkonsekvensanalys samt exempel på genomförda analyser.

Tillbaka

Barnkonventionen bör bli verklighet för alla barn som bor på Åland

För att Barnkonventionen ska bli verklighet för alla barn som bor på Åland behöver vuxna, ungdomar och barn, kommunerna, landskapet och staten hjälpas åt. En central del av att arbeta praktiskt med Barnkonventionen är att kunna tillämpa ett barnperspektiv som en del av ordinarie arbete, att kontinuerligt höra medborgare som är barn och ungdomar och skapa direkta och hållbara lösningar för barn. Att arbeta med barnperspektivet kan innebära att genomföra barnkonsekvensanalyser, skapa och implementera en barnrättspolicy och upprätta en barnbudget och barnbokslut.

Barnbudget och bokslut

FN:s barnrättskommitté betonar att en budgetanalys måste göras på nationell och lokal nivå för att kunna redovisa att staten och kommunerna till det yttersta av sina tillgängliga resurser genomför de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna i Barnkonventionen.

Barnbudget och barnbokslut är metoder för att skapa en överblick av de resurser som gagnar barn och unga. Bokslutet är ett sätt att svara på flera frågor. Hur stor del av resurserna har gått till barn och unga direkt eller indirekt under året? På vilket sätt har barn och ungdomar, speciellt grupper som är marginaliserade, fått det bättre eller sämre i kommunen? Vilka steg har tagits på ledningsnivå för att säkerställa att barnets bästa har satts i det främsta rummet?