Barnkonventionen
Barn och ungdomar under 18 år har egna mänskliga rättigheter. Rättigheterna, eller regler för hur barn och unga får behandlas, finns samlade i Konventionen om barnets rättigheter, det vi kallar för Barnkonventionen.
Barnkonventionen är ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för att barn ska få det bättre. Allt vårt arbete utgår från den och vårt uppdrag är att inspirera till genombrott kring hur barn behandlas och skapa direkt och hållbar förändring i barns liv. Rädda Barnen på Åland arbetar med att stärka barn, ungdomar och vuxnas kunskap om Barnkonventionens bestämmelser. Vi erbjuder föreläsningar och kurser om barns rättigheter, sprider metoder för hur rättigheterna kan förverkligas och ger praktisk handledning vid beslutsprocesser som handlar om barn och unga.
Alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden.
Den 20 november 1989 beslöt FN:s generalförsamling att anta Barnkonventionen och göra det möjligt för världens stater att gå med. Sedan Barnkonventionen antogs har nästan alla världens stater anslutit sig. Det innebär att staterna åtagit sig att använda alla resurser de har för att barn ska kunna använda sina rättigheter i landet de befinner sig i. Det är bara USA som ännu inte har ratificerat (anslutit sig) Barnkonventionen.
Bakgrund
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. De internationella bestämmelserna om barns egna mänskliga rättigheter krävde många års arbete. Barnkonventionen har varit lag i Finland och på Åland sedan år 1991.
Barnkonsekvensanalys
Barnkonsekvensanalys är ett enkelt verktyg som hjälper beslutsfattare och de som jobbar med frågor som rör barn beakta barnens bästa. Metoden kan användas på alla samhällsnivåer och i alla sektorer i det dagliga arbetet.
Kurser, handledning & material
För att stärka tillämpningen av Barnkonventionen i kommunerna erbjuder Rädda Barnen på Åland kurser och handledning i Barnkonventionen och i hur metoden barnkonsekvensanalys genomförs.
Vad står det i barnkonventionen?
Barnkonventionens 54 artiklar säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. Alla barn har rätt till omsorg, skydd mot sånt som är skadligt och rätt att vara delaktiga i beslut och frågor som rör dem. När beslutsfattare och vuxna gör något som, på något sätt, berör barn, ska de utgå ifrån vad som är bäst för det enskilda barnet. Nedan har vi sammanställt vad det står i barnkonventionen men för den som vill veta mer går det bra att läsa samtliga artiklar via länken nedan eller i menyn till höger.
Vad är bäst för barn?
Enligt Barnkonventionen är barnets bästa att barnet kan använda alla sina rättigheter. Det innebär bland annat att barn och ungdomar själva ska få säga hur de har det och vad de tänker och tycker. Så tycker Rädda Barnen, och så står det också i Barnkonventionen.
Barns rättigheter
Rättigheterna i Barnkonventionen kan indelas på olika sätt. En del delar in rättigheterna i rätten till utveckling, familj, respekt och till skydd. Andra delar in rättigheterna i absoluta rättigheter och målsättningar. Regeringen i varje land ska trygga att alla barn och ungas kan använda sina absoluta rättigheter, oavsett landets ekonomi. Hit räknas medborgerliga och politiska rättigheter så som rätten till liv och yttrandefrihet. Målsättningar inkluderar social, ekonomiska och kulturella rättigheter så som rätten till bostad och utbildning.
De fyra grundläggande principerna
Alla rättigheter i Barnkonventionen är lika viktiga, men fyra grundläggande principer ska alltid beaktas i frågor som rör barn och ungdomar:
- att alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2)
- att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3)
- att alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6)
- att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12)
Tre fakultativa protokoll
År 2000 antog FN två tilläggsprotokoll till Barnkonventionen. Protokollen stärker tillsammans barns skydd i särskilt utsatta situationer. Det ena protokollet handlar om barns indragning i väpnade konflikter och att personer under 18 år inte skall delta direkt. Det andra handlar om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi.
År 2011 antog FN det tredje tilläggsprotokollet. Protokollet skapades för att stärka respekten för barn och för att minska kränkningar av att barns rättigheter. Finland ratificerade protokollet 2015 och det ger barn och ungdomar rätt att klaga till FN:s barnrättskommitté om ens rättigheter i Barnkonventionen har kränkts.
Vem kontrollerar att staterna gör det de ska?
Barnkonventionen innehåller också regler om hur barns mänskliga rättigheter ska förverkligas, följas upp och kontrolleras. I FN finns en internationell barnrättskommitté. Det är ett oberoende expertorgan som består av 18 experter. Medlemmarnas uppgift är att följa upp och kontrollera hur staterna lever upp till konventionens regler.
Periodiska rapporter till barnrättskommittén
Vart femte år skall staterna lämna en rapport om de framsteg som har gjorts. Andra aktörer så som barnombudsmannen och enskilda organisationer kan också ge rapporter och underlag. Kommittén diskuterar sedan med representanter från statens regering och ger rekommendationer om hur staten kan förbättra sitt arbete för att leva upp till Barnkonventionen.
Hur lever Finland upp till barnkonventionen?
I den senast samlade bedömning om Finlands som FN:s barnrättskommitté givit (2011).
Barnkonventionen på Åland
Den 25 mars 1991 gav Åland sitt bifall att genom Finlands ratificering bli bunden av Barnkonventionen. Samma år blev Barnkonventionen lag i Finland och på Åland. Hela konventionstexten finns i Finlands författningssamlings nr. 1130/91. Regering har ansvar för att konventionen följs och för att reagera om barn i andra länder kränks. Den finska och åländska regeringen kan moraliskt ställas till svars inför FN:s barnrättskommitté och världens länder om regeringarna inte efterlever Barnkonventionen.