Inför valet 2023 tog Rädda Barnen fram ett eget valprogram med barnrättsfrågor som föreningen ville lyfta inför kommunal- och lagtingsvalet. Programmet är uppdelat i fyra teamområden:

• Ekonomisk utsatthet
• Trygghet & skydd
• Hälsa & omsorg
• Strategisk barnrättspolitik.

Förutom 29 förslag på åtgärder innehåller programmet barns röster, förslag samt informativa länkar där källor ger möjlighet till fördjupning inom respektive område.

Läs Rädda Barnens valprogram 2023

Nu har över halva mandatperioden gått och Rädda Barnen följer upp förslagen.

UPPFÖLJNING

I denna uppföljning sammanfattas nuläget och en redogörelse för vad föreningen känner till har hänt sedan valet i förhållande till de förslag och prioriteringar som Rädda Barnen lyfte fram. Syftet är att synliggöra framsteg, identifiera kvarstående utmaningar och påminna om förslagen för att arbetet med barns rättigheter ska prioriteras av politiken. Den 23 februari hölls en träff om barnrättspolitik med fokus på valprogrammet. Det blev en arena för samtal kring barnrättspolitik där vi både påminde om valprogrammets förslag och fick inspel på åtgärder som vidtagits.

Vi konstaterar att det är en utmaning att följa ett program med 29 åtgärder som är på så olika nivåer. Barnrättspolitik är både konkreta insatser, lagstiftning, policyarbete och att skapa reella förutsättningar för implementering av beslut. Mot den bakgrunden är denna uppföljning på intet sätt heltäckande eller slutgiltig, men visar ändå på insatser och avsaknad av insatser (eller information om dessa).

Uppföljningens upplägg

• Presentation av tema (ekonomisk utsatthet, trygghet & skydd, hälsa & omsorg, strategisk barnrättspolitik). Observera att källor m.m. finns i valprogrammet.
• Rädda Barnens förslag.
• Varför lyfte vi förslaget? Kort sammanfattning. Läs mer i valprogrammet.
• Lägesbild – vad har hänt? Kort sammanfattning vad som finns officiellt beslut kring eller kommit till föreningens kännedom.

I Katrin Sjögren regeringsprogram Ett tryggt, öppet och framtidssäkra Åland finns viktiga skrivningar som visar den politiska ambitionen för mandatperioden. Vi har inte satt regeringsprogrammets skrivningar i relation till de förslag som Rädda Barnen givit då det centrala i denna uppföljning är utfallet, men en central punkt som är viktig för barn och barnfamiljer bör ändå lyftas:

EKONOMISK UTSATTHET 

ÅSUB:s statistik visar att en större andel av åländska barn har levt sedan 2015 i risk för fattigdom jämfört med ålänningarna i allmänhet.  

Att växa upp i fattigdom riskerar allvarliga konsekvenser för barn, både nu och i framtiden. Det påverkar barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda och det skapar hinder för en god livskvalitet. För barn innebär det bland annat ökad risk för tidigt avhopp från skolan, kriminalitet, psykisk ohälsa samt problem med välbefinnande i vuxen åldern.

Minska risken för barnfattigdom 

Rädda Barnens förslag: Ändra beräkningsgrunden för utkomststöd så att barnbidraget inte räknas som inkomst. 

Varför lyfte vi förslaget?
80 % av barnbidraget räknas i dag som inkomst vid beräkning av utkomststöd på Åland.
Ensamförsörjartillägget räknas däremot inte som inkomst.
Ekonomiskt utsatta barnfamiljer får därför inte fullt ut ta del av barnbidraget. 

Lägesbild – vad har hänt?
Såvitt Rädda Barnen känner till har frågan inte varit politiskt behandlad på Åland under mandatperioden.
I Finland pågår en parlamentarisk reform av den sociala tryggheten (2020–2027).
Förslaget har lyfts av flera experter och i olika utredningar på fastlandet. (Itlas utredning på finska)

Rädda Barnens förslag: Stärk föräldrars möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden (rehabilitering, utbildning, språk). 

Varför lyfte vi förslaget?
Lösningar för att bryta ekonomisk utsatthet ser olika ut då även orsakerna skiljer sig åt.
En viktig åtgärd är insatser för att stärka föräldrarnas möjlighet till sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden. 

Lägesbild – vad har hänt?
Slutrapport från projektet Sysselsättning för alla publicerades 2023.
I socialvårdsplanen 2026-2030 står: I rapporten konstateras att det finns behov av att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna och – tjänsterna samt analysera behovet av lagstiftningsåtgärder.
Ovanstående innebär i ännu högre grad än tidigare krav på samverkan mellan kommunerna, KST, AMS och andra parter för att hantera frågor som tillgången på bostäder, integration och ekonomisk utsatthet. I budget 2026 finns medel reserverade för en utredning gällande samverkan mellan socialvården och sysselsättning samt kopplingen till ändringarna i det sociala trygghetssystemet. 

Hur har arbetet med utvecklingsförslag från slutrapporten gått?
Andra insatser? 

Rädda Barnens förslag: Se över sociala trygghetssystemet så att helheten är tillräcklig för att säkerställa barns rätt till skälig levnadsstandard. 

Varför lyfte vi förslaget?
Europeiska kommittén för sociala rättigheter har upprepade gånger prickat Finland för grundtrygghetens otillräckliga nivå. 

Lägesbild – vad har hänt?
Åland har inte genomfört samma nedskärningar som riket, men vissa av rikets nedskärningar har trätt i kraft också på Åland och påverkat barnfamiljer. 
I landskapets socialvårdsplan 2026-2030 synliggörs de utmaningar som finns då rikets organisatoriska och lagstiftningsreformer sker i snabb takt. Den delade behörigheten innebär utmaningar och LR bevakar och analyserar kommande förändringar som kan omfatta såväl åländsk behörighet som riksbehörighet.

Saknas helhetsbild av hur alla förändringar sammantaget påverkar barnfamiljer.

Meningsfull fritid för alla barn 

Rädda Barnens förslag: Möjlighet att delta i minst en fritidsaktivitet  enligt barnets eget intresse. 

Varför lyfte vi förslaget?
ÅSUBs studie om ekonomisk utsatthet i barnfamiljer visar på utmaningen att klara av kostnaderna för barnens fritidsaktiviteter, särskilt för lite större barn.

Denna bild bekräftas av Rädda Barnen som genom föreningens barnfond ger stöd till barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet.  

Lägesbild – vad har hänt?
Budgetförslaget Åland 2026:
ÅL-IN Fritid ska utveckla hållbara och jämlika fritidsstrukturer samt motverka lästapp och främja hälsa och delaktighet. En utredning har gjorts inom projekt “Barn och ungas hälsa och välmående” för att se på möjligheten att införa fritidsedlar, men det initiativet har fått stå tillbaks för den pågående satsningen inom Ålands landskapsregering på ÅL-IN Fritid.

Ålands Idrott fortsätter arbetet med satsningen Fler längre – kartlägger dolda kostnader inom idrotten och identifierar möjligheter att sänka kostnaderna. Syftet är att fler barn, oavsett ekonomiska förutsättningar, ska kunna delta i organiserad idrottsverksamhet. 

Rädda Barnen har medverkat i kartläggningen samt i formuleringen av åtgärdsförslag.  

Oklart om finansiering finns för att sänka kostnaderna för barns fritid inom föreningslivet.  

Rädda Barnens förslag: Avgiftsfri kollektivtrafik för alla barn med  utökade turer även kväll och helg. 

Varför lyfte vi förslaget?
Ungdomar lyfter bristen på passliga bussturer, särskilt kvällar och helger, som ett hinder för att umgås och delta i fritidsaktiviteter.
Barns möjligheter att resa påverkas av familjens ekonomi, funktionsförmåga samt tillgång till körkort och bil. 

Lägesbild – vad har hänt?
Bussturer i tätorten även på lördagar från årsskiftet 2025-2026.
Gratis busskort under läsåret för de under 18 år som studerar på andra stadiet och bor i Mariehamn men har föräldrahemmet i skärgården.
Förbättring av busstäthet skett på vissa linjer. Rädda Barnen saknar helhetsbild.
Elevråd har uppmärksammat kommun/LR om upplevd orättvisa gällande busskort.

TRYGGHET & SKYDD 

Förebyggande arbete som eliminerar alla former av våld mot barn 

Rädda Barnens förslag: Kraftsamling och samverkan mot våld. Implementera rekommendationerna i analysrapporten ”Utsatthetens bredd och djup” (se sid 136-140). 

Varför lyfte vi förslaget?
Analysrapporten Utsatthetens bredd och djup, baserad på statistik från Hälsa i skolan på Åland 2019, innehåller rekommendationer om att stärka trygghet, psykisk hälsa och välmående, förebygga utsatthet samt säkerställa åtgärder när något har skett. 

Lägesbild – vad har hänt?
Rekommendationerna har enligt Rädda Barnens kännedom inte genomförts systematiskt, men olika punktinsatser har gjorts. 

Enligt Hälsa i skolan var andelen elever som upplevt sexuellt eller psykiskt våld som högst 2023 men har minskat till 2025.
Även sexuella trakasserier och upplevelser av hot om våld har minskat för de flesta elevgrupper. 

En ny undersökning om våld i nära relationer planeras till 2026. Oklart hur barns situation kommer att finnas med.  

I Delrapporten projekt Barn och ungas hälsa och välmående, analys av faktorer som påverkar barn och ungas psykiska mående och översikt av relaterade projektaktiviteter   finns analys kring våldet konsekvenser med (inklusive referens till Eqvalitas rapport) men direkta insatser saknas (kapitel 6).

Seri-stödcenter har inrättats 2024 för alla över 13 år som utsatts för sexuella övergrepp eller sexuellt våld för att få hjälp.

Rädda Barnens förslag: Stöd, utbildning och verktyg för att förebygga och åtgärda diskriminering och mobbning. 

Varför lyfte vi förslaget?
Barn som deltagit i Rädda Barnens verksamheter berättar om erfarenheter av mobbning och att vuxna i skolorna saknar kunskap och perspektiv för att identifiera diskriminerande kommentarer. 

Lägesbild – vad har hänt?
Förslag till ny gymnasielagstiftning på Åland behandlas i lagtinget under våren. Lagförslaget tydliggör skolans skyldighet att agera vid mobbning, trakasserier, diskriminering eller våld i studiemiljön. 

Andelen högstadieelever på Åland som upplevt diskriminering har ökat 2023–2025. År 2025: 44 % på Åland (Finland: 34 %). Källa: THL Hälsa i skolan. 

Stöd till barn i brottsprocesser 

Rädda Barnens förslag: Resurser till Ålands polismyndighet för att  hantera brott mot/av barn i brådskande ordning för att leva upp till ny lagstiftning. 

Varför lyfte vi förslaget?
Från och med oktober 2023 klassas behandlingen av flera brott mot barn som brådskande.
Genom ändringar i förundersökningslagen och lagen om rättegång i brottmål har barns ställning som brottsoffer stärkts i straffprocessen. 

Inför lagändringarna yttrade Ålands Polismyndighet (ÅPM) att det behövs minst en ytterligare barnutredare för att kunna leva upp till lagens krav. 

Lägesbild – vad har hänt?
Inga tjänster har inrättats. I landskapsregeringens budget 2024 fanns tjänster för barnutredningar och cybersäkerhet med men ingen tjänst har inrättats av LR. I årsredovisningen (sid 121) står: De förändringar av rikets förundersökningslag och lag om rättegång i brottsmål som förorsakade behovet av att utöka myndighetens barnutredarkapacitet med en tredje utredare samt behovet av en resurs för att bekämpa de kraftigt ökade nät- och telefonbedrägerierna förverkligades inte då ingen överenskommelse nåtts mellan landskapsregeringen och inrikesministeriet gällande tjänsternas finansiering.  

Rädda Barnens förslag: Ökat samarbete mellan myndigheter för att  främja skapandet av skydd och trygghet för barn. 

Varför lyfte vi förslaget?
Barnahus: ett etablerat myndighetssamarbete på Åland sedan 2010 vid misstanke om brott mot barn. Sedan 2022 deltar Åland i THL:s Barnahusprojekt. 

Behov av lagändringar identifierats i både Finland och på Åland, särskilt kring tillgång till och delning av personuppgifter.

Behov finns även av fler samverkansarenor samt insatser för barn som begått brott, för att förebygga återfall. 

Lägesbild – vad har hänt?
Barnahusmodellen har fått en nystart genom THLs utvecklingsarbete inom barnahusprojektet. Myndigheter har utsett ansvarspersoner. 

Etablerandet av KST har möjliggjort ökad samverkan. 

Landskapsalarmcentralen är en del av enheten ALC, Alarm- och lägescentral, inom Ålands Polismyndighet. Den gemensamma alarm- och lägescentral har inneburit samordning med centralens myndigheter så som ÅPM, KST och ÅHS vilket inneburit  förbättrade möjligheter att hantera utmanande operativa ärenden som relaterar till barnärenden.

Information, stöd och hjälp 

Rädda Barnens förslag: Utbildning och information anpassad till barn i viktiga frågor (lagstiftning, stödinsatser, jämställdhet, relationer, samtycke bl.a.). 

Varför lyfte vi förslaget?
Barn som deltagit på Rädda Barnens aktiviteter har regelbundet lyft fram avsaknaden av information och utbildning i frågor som rör deras vardag, bland annat om lagstiftning, tillgängliga stödinsatser, jämställdhet, relationer och samtycke.
De lyfter också att kunskap saknas om var och hur hjälp och stöd kan fås. 

Lägesbild – vad har hänt?
I utbildningssystemet sker detta till viss del, men Rädda Barnen ser inte att någon förändring har skett. 

Rädda Barnens förslag: Insatser för barn i svåra familjekonflikter. 

Varför lyfte vi förslaget?
Åland har, liksom Finland, långdragna och svåra vårdnads- och umgängeskonflikter.
Många barn har lyft att föräldrars separation påverkat deras mående negativt. 

Det saknas bl.a. kontinuerliga gruppbaserade stödinsatser för barn med separerade föräldrar, trots att barn efterfrågar detta. 

I beslutsfattandet som påverkar vardagen behövs perspektivet från barn med skilda föräldrar, så att beslut inte förvärrar konflikter. 

Lägesbild – vad har hänt?
Utredning om krävande skilsmässosituationer och servicesystemet gjordes i Finland 2025. (Utredning på finska). Flera förslag om lagändringar, t.ex. säkerställ att den ena föräldern inte kan förhindra att barnet får den hjälp det behöver, barnafridsbrott.

KST testar nya metoder genom föräldragrupper för separerade föräldrar – BiFF-kurs
samt fortsätter med stöd och medling i familjefrågor.

HÄLSA & OMSORG 

Tidiga och tillräckliga insatser 

Rädda Barnens förslag: Tillgången till samtalsstöd, psykolog, vårdtjänster och psykosociala tjänster på olika nivåer säkerställs och väntetiderna förkortas. 

Varför lyfte vi förslaget?
Trots lagstadgad rätt till skolkurator och skolpsykolog uppger åländska elever i åk 8–9 i högre grad än i övriga Finland att de behövt men inte fått stöd från skolhälsovården (Hälsa i skolan 2023). 

Vårdkedjan upplevs som otydlig, lågtröskelstöd saknas och tillgången till hjälp är ojämlik beroende på familjens ekonomi. 

Lägesbild – vad har hänt?
Budgetförslaget 2026:
Arbetet för att etablera en ungdomsmottagning fortsätter som del av satsningen på barn och ungas hälsa – fokus på tillgänglighet, tidig kontakt och bättre samordning.

Lågtröskelmottagningen ombildad och verksamheten pausad, nu återuppstartad.
Väntetiden för NPF-utredning hos BUP är 26 veckor (december 2025). 

–> Observera vikten av att ha ett barnrättsperspektiv och höra barn och unga i framtagande av välfärdstjänster riktade till barn så som ungdomsmottagning, lågtröskelmottagning och bup.

Rädda Barnens förslag: Tidiga insatser för barnfamiljer och stöd i föräldrarskapet oavsett språk och bakgrund (rådgivning, familjecenter) 

Varför lyfte vi förslaget?
Föräldrastöd och rådgivning måste vara tillgängligt för alla familjer på Åland, oavsett språk och bakgrund.
Samordnat föräldrastöd, till exempel genom familjecenter, saknas på Åland. 

Lägesbild – vad har hänt?
Enligt LR:s integrationsfrämjande program 2024–2027 saknas blivande föräldrar med annat modersmål än svenska i stor utsträckning på de föräldraförberedande kurser som ordnas av ÅHS och Folkhälsan.
Föreslagen åtgärd (integrationsfrämjande program): Föräldraförberedande kurser för personer med annat modersmål än svenska erbjuds av ÅHS och Folkhälsan.
Vad har gjorts? 

KST och ÅHS har haft en samverkansgrupp för arbetet kring ett familjecenter.
I slutrapporten (2024) föreslås fortsatta utredningar kring ett familjecenter. 

Rädda Barnens förslag: Kamratstöd för barn. Erbjuda stödgrupper för barn i utsatta situationer. 

Varför lyfte vi förslaget?
Stöd- och kamratgrupper är en viktig hälsofrämjande insats för barn i olika livssituationer.
Erfarenheter från Rädda Barnens gruppverksamhet visar att kamratstöd i grupp ger mycket positiva effekter för barn och familjer.
Tillgången begränsas dock av geografi och språk. 

Lägesbild – vad har hänt?
Arbetet med kamratstöd genom Ninni-verksamhet utvecklas kontinuerligt tillsammans med föreningar och myndigheter och finns med i officiella styrdokument så som ANDTS-politiska program 2025-2028 och Folkhälsostrategi för Åland 2023-2030.

Rädda Barnens förslag: Satsa på personal som arbetar med barn. Hållbar arbetssituation ger kontinuitet. 

Varför lyfte vi förslaget?
Barns rätt till god service kräver hållbara arbetsvillkor, tillräckliga resurser och stöd för personalens välmående.
Åland har även en skyldighet att säkerställa systematisk och kontinuerlig utbildning om barnets rättigheter för alla som arbetar med barn. 

Lägesbild – vad har hänt?
Helhetsbild saknas.

Särskilda stödinsatser inom utbildningen 

Rädda Barnens förslag: Avgiftsfria studier, tillräckligt stöd, studiehandledning och ett tydligt uppföljningsansvar för att säkerställa utbildning efter grundskolan (utvidgad läroplikt). 

Varför lyfte vi förslaget?
I riket är andra stadiet avgiftsfritt och obligatoriskt till 18 år.
På Åland saknas en motsvarande reform. 

Lägesbild – vad har hänt?
Lagförslag till den nya gymnasielagen behandlas i lagtinget under våren.
Förslaget innehåller tydligare bestämmelser om bl.a. rätten till stöd och studiehandledning. 

Budgetförslaget 2026:
Revidera ungdomslagen (Landskapslag (1987:86) om ungdomsarbete) – idag saknas formellt aktivitetsansvar och strukturerad uppföljning av unga som lämnar grundskolan utan fortsatta studier.  

Rädda Barnens förslag: Förberedande undervisning för nyanlända ungdomar i gymnasieåldern som flyttat till Åland och har ett annat modersmål än svenska.  

Varför lyfte vi förslaget?
Barn och unga som flyttar eller flyr till Åland utan svenska som modersmål behöver långsiktiga utbildningslösningar. 

Lägesbild – vad har hänt?
Ny utbildning (FUX) föreslås i nya gymnasielagen.
Motsvarar i stora drag NYA-linjen men med ny läroplan och stärkt stöd genom studiehandledare och speciallärare. 

Rädda Barnens förslag: Tillräckligt stöd och insatser för barn med funktionsnedsättning (fortbildning för skolpersonal och andra professionella, individuella anpassningar enligt behov, tillräckliga resurser, snabba utredningstider).

Varför lyfte vi förslaget?
ÅSUB:s utvärdering (2022) visar att barn och unga med NPF behöver en sammanhållen stödstruktur. 

Lägesbild – vad har hänt?
Budgetförslaget 2026:
Ekonomiskt stöd till kommuner för att utveckla en resursenhet inom grundskolan.
Översyn av hur stödfunktionerna organiseras.
Tydligare regler om rätten till stöd i nya gymnasielagen.

STRATEGISK BARNRÄTTSPOLITIK & DELAKTIGHET 

Resurser och verktyg för strategiskt barnrättsarbete 

Rädda Barnens förslag: Åländsk barnstrategi tas fram och tillräckliga resurser avsätts för implementeringen (ansvarsperson utses). En ansvarig minister för barnrättspolitik utses. 

Varför lyfte vi förslaget?
Åland saknar samordnande struktur för genomförandet av barns rättigheter. 

Lägesbild – vad har hänt?
Vicelantrådet har utsetts till barnrättsminister (utan uttalade personalresurser).
Barnstrategi utlovades i regeringsprogrammet. Nämns i socialvårdplanen 2026-2030. 
Inga resurser avsatta i budget år 2026 för barnstrategin. Hur går arbetet vidare?
Arbetsgrupp för tvärsektoriella arbete med barn och unga inom LRs förvaltning har tillsats februari 2026 (ÅLR 2026/885).

Rädda Barnens förslag: Lagkrav på barnkonsekvensanalys samt fortbildning och resurser för arbetet. 

Varför lyfte vi förslaget?
Barnets bästa kräver systematiska barnkonsekvensanalyser. 

Lägesbild – vad har hänt?
Inget tydligt lagkrav ännu.
I LRs ”Anvisningar för verkställande av budgeten” står sedan år 2015: Det ska observeras att vid beslutsfattande i ärenden som påverkar barn direkt eller indirekt ska ett barnrättsperspektiv tillämpas och barnkonsekvensanalyser genomföras. Implementeringen av denna skrivning är inte genomgående i förvaltningen. Rädda Barnen har haft givande samarbeten i framtagande av barnkonsekvensanalyser med LRs förvaltning som ett stöd i beredningen av ärenden.

Instruktioner på svenska för genomförande av barnkonsekvensanalys har tagits fram inom nationella barnstrategin.   

Rädda Barnens förslag: Statistik om barn på Åland sammanställs och tillgängliggörs som stöd för beslutsfattandet. 

Varför lyfte vi förslaget?
Ingen sammanställning av barnstatistik sedan 2003. 

Lägesbild – vad har hänt?
ÅSUB tar löpande fram statistik inom enskilda områden.
Projektet Barn och ungas hälsa och välmående tar fram Hälsa i skolan-statistik och genomför ett strukturerat arbete. 

Rädda Barnens förslag: Rapportering och uppföljning av internationella avtal och de rekommendationer som ges av FN systematiseras. 

Varför lyfte vi förslaget?
Åland nämns för första gången i Finlands rapport till FN:s barnrättskommitté. 

Lägesbild – vad har hänt?
Rekommendationerna har inte använts systematiskt.
Oklart om officiell svensk översättning finns. 

Rädda Barnens förslag: Mera resurser till Barnombudsmannen. 

Varför lyfte vi förslaget?
Barnombudsmannens uppdrag större än resurserna. 

Lägesbild – vad har hänt?
Resurserna har inte ökat.
Omorganisering inom myndigheten har inneburit att barnombudsmannen inte längre är myndighetschef vilket torde ge större utrymme för BOs uppdrag.
Revidering av ombudsmannamyndigheten innebär troligen behov av mer resurser till diskriminieringsdelen av Barnombuds- och diskrimineringsombudsmannens tjänst. 

Barns delaktighet och demokrati 

Rädda Barnens förslag: Formella mötesplatser för barn och beslutsfattare på olika nivåer i samhället. 

Varför lyfte vi förslaget?
Barn har rätt att bli hörda i alla frågor som rör dem.
Åland saknar lagstadgade forum såsom ungdomsfullmäktige. 

Lägesbild – vad har hänt?
Ungdomsforum sedan 2024 på initiativ av civilsamhället. 

LRs demokratistrategi 2025-2031 innehåller skrivningar om vikten av att involvera och höra barn och unga. Åtgärdsprogrammet 2025-2027 innehåller insatser om ungdomsforum, e-panel.
Diskussioner om ungdomsparlament har påbörjats. 

Rädda Barnens förslag: Utrymme och rutiner för barns verkliga påverkansmöjligheter i befintliga strukturer (nämnd, delegationer, råd). 

Varför lyfte vi förslaget?
Delaktighet ska vara barnanpassad, inkluderande och ge återkoppling. 

Lägesbild – vad har hänt?
Mariehamns ungdomsråd.
Ungdomsrepresentant i utvecklings- och hållbarhetsrådet. 

Rädda Barnens förslag: Tillräckliga resurser för skolorna för att arbeta med elevdemokrati och delaktighet. 

Varför lyfte vi förslaget?
Grundskolor ska ha elevråd i åk 7–9.
Grundskolans demokratiska uppdrag. 

Lägesbild – vad har hänt?
Oklart vilka resurser skolor har.
Utbildningar för elev- och studeranderåd ingår i demokratistrategin.
Utbildning för elevrådshandledare planeras våren 2026.  

Rädda Barnens förslag: Rutiner som garanterar barns möjlighet att utvärdera och bidra till utvecklingen av tjänster inom offentlig service som riktar sig till och möter barn (t. ex. socialvård, hälso- och sjukvård, skola och polisen). 

Varför lyfte vi förslaget? 

Staterna och självstyrande områden har en skyldighet att ta reda på åsikterna hos specifika grupper av barn i specifika frågor. 

Lägesbild – vad har hänt? 

Enligt Rädda Barnens sammanställning av ungas erfarenheter gällande stödtjänster för psykiska ohälsan på Åland (publiceras inom kort) saknar unga möjligheter att lätt utvärdera de tjänster de använder.