Barnkonventionen 30 år på Åland uppmärksammades med viktiga samtal om barns rättigheter

Civilsamhällets arbetsrapport om barns rättigheter på Åland

Diskussionerna under dagen utgick från civilsamhällets arbetsrapport om barns rättigheter på Åland som är en del i processen med att ta fram en alternativrapport till FNs barnrättskommitté.

Läs mer om processen med civilsamhällets arbetsrapport här.

Lagtinget uppmärksammade barnkonventionens 30-årsdag på Åland

Under förmiddagen högtidlighöll lagtinget dagen med ett digitalt evenemang om barns rättigheter:

PROGRAM

0:00:00 Inledningsanförande

• Bert Häggblom, talman Ålands lagting
• Veronica Thörnroos, lantråd Ålands landskapsregering
• Johanna Fogelström-Duns, barnombudsman, myndighetschef vid Ålands ombudsmannamyndighet

0:23:50 Civilsamhället arbetsrapport om barns rättigheter på Åland

• Jonna Varsa, barnkonventionsansvarig vid Rädda Barnen på Åland presenterar Civilsamhällets arbetsrapport om barns rättigheter på Åland.
• Rapporten är en del i processen med den åländska alternativrapporten till FNs barnrättskommitté.

1:42:00 Barnens rapport

• Rättighetsbärarna, barn under 18 år har möjlighet att lämna in en egen rapport till FN:s barnrättskommitté.
• Julia Valkeapää och Samuel Dreyer som arbetar med åländska barns rapport till FN ger en hälsning till Ålands lagting.

1:43:40 Panelsamtal

• Ett framåtsyftande samtal utgående från Civilsamhällets arbetsrapport om barns rättigheter på Åland med representanter från de lagtingsgrupper som anmält intresse:
• Anders Eriksson, Ålands framtid,
• Annette Bergbo, Hållbart Initiativ
• Liz Mattsson, Åländsk Center
• Marcus Måtar, Obunden Samling
• Nina Fellman, Ålands Socialdemokrater
• Simon Påvals, Liberalerna på Åland
• Tage Silander, Moderat Samling på Åland

 

• Jonna Varsa, Rädda Barnen på Åland
• Moderator Lotta Angergård, Rädda Barnen på Åland

Panelsamtal om rättigheter för barn i utsatta situationer

Under kvällen ordnade civilsamhället tillsammans med Ålands ombudsmannamyndighet och landskapsregering ett evenemang med korta panelsamtal med fokus på några av de barngrupper som identifieras av FN:s barnrättskommitté som särskilt utsatta för att få sina rättigheter kränkta och där det kan finnas behov för särskilda åtgärder och samarbete mellan olika aktörer:

0:00:33​ Panelsamtal om barn med invandrarbakgrund

• Linda Johansson, Samordnare för social och mångkulturell verksamhet, Röda Korset
• Helena Flöjt-Josefsson, Specialsakkunnig med inriktning integration, Ålands landskapsregering

0:39:25​ Panelsamtal om barn med funktionsnedsättning

• Henrik Lagerberg, Ordförande, Ålands handikappförbund
• Gudrun Jansson, Speciallärare, SÅHD
• Henrik Löthman, Lärare, Strandnäs skola

1:24:10​ Barn som är placerade utom hemmet

• Janina Björni, Verksamhetsansvarig socialt utsatta barn, Rädda Barnen på Åland
• Benjamin Sidorov, Patient- och klientombudsman, Ålands ombudsmannamyndighet
• Katrin Sjögren, Viceordförande, KST

1:59:55​ Reflektioner från ministrar och övriga deltagare

• Annika Hambrudd, Utbildnings- och kulturminister
• Annette Holmberg-Jansson. Social- och hälsovårds minister

Moderator: Johanna Fogelström-Duns, barnombudsman, Ålands ombudsmannamyndighet

Under kvällen hade vi även möjlighet att samla in viktiga kommentarer och förslag från deltagare

Vad behöver vi fokusera på för att säkerställa förverkligandet av rättigheter för barn med invandrarbakgrund på Åland?

• Barn med invandrarbakgrund ska få möjligheten att höras när olika beslut som rör dem fattas i samhället, som tex beslut om förberedande undervisning!
• Starta med en grundlig nulägesanalys för att se var insatser behövs!
• Inledande kartläggning och integrationsplan för barn som ingår i barnomsorgen.
• Utbilda skolpersonal om rasism
• Utbilda barn om normkritik i skolan
• Tillgång till hälsovård
• Familjen som helhet är viktig, men Åland behöver i ännu högre grad  beakta att barn har egna rättigheter oberoende av föräldrars situation
• Stöd åt föräldrar
• Höras  då ärenden gällande dem skall tas beslut om .
• Kommunerna behöver ta sitt ansvar i enlighet med integrationslagstiftningen.
• Stöd till familjerna. Både barnen och deras vårdnadshavare.
• Utbilda vuxna i civilkurage, att våga säga till då andra vuxna säger rasistiska kommentarer .
• Mera individuellt språkstöd till alla inflyttade barn som går på dagis.
• Hälsovård finns nära barnen från nyfödd till skolbarn (Mödrardg, barnrådgivning och skolhälsovården) problem ibland att få familjerna att veta att vi finns /erika hälsovårdare vi behöver mer resurser för att kunna erbjuda mer hälsokontr än årskontrol
• Hur ordna hemspråksundervisning när skolornas budgeter skärs ner pga de Coronautgifter som varit?
• Stöd åt familjer  på deras modersmål.
• Förbättra samarbetet mellan våra myndigheter skola, åhs, kommun och kst
• Myndigheter bör erbjuda tolk aktivt. Jätteviktigt att få förklara och berätta om viktiga och ibland svåra saker på det egna språket.
• Föräldramöten  där inflyttade föräldrar också får träffa andra föräldrar. Attityder kommer från hemmet…
• Tolkar i möten på  föräldrasamtal
• Utbildning för lärare gällande sprkinlärning för barn som inte har svenska som modersmål

Vad behöver vi fokusera på för att säkerställa förverkligandet av rättigheter för barn med funktionsnedsättning på Åland?

• Bemötande är så viktigt! Kan handikappförbundets ungdomsråd (när det kommer igång) utbilda vuxna om att bemöta barn med funktionsnedsättning?
• Älskade Henriks kommentar om att alla barn vill drömma! Alla barn ska ha rätt att drömma
• Skapa arenor för medborgardialog med dessa barn och deras föräldrar -på deras villkor! Vilket antagligen inte är sedvanliga sätt att höra medborgare!
• Resursskola var ett tydligt konkret förslag för förbättring
• Det saknas en instans att vända sej till då tex skolan inte fungerar för barn med funktionshinder
• Genom att regelbundet kartlägga dessa barns behov, och därefter se på vilka åtgärder som behöver vidtas.
• Alla skolor är  inte handikappanpassade
• ”Kartläggning
• Synliggöra”
• Barns drömmar handlar ofta om framtida yrke och jobb. Vi måste anpassa våra system så att även denna grupps vilja att arbeta tas emot. På den del man behöver stöd ska det ges ex. stöd i arbete, deltidspension, lönestöd m.m.
• Skulle önska ett samarbete mellan bup, kst och skola i ett tidigt skede
• Hur stöttar vi npf barnen nu under coronatiden. Får alla barnen/föräldrarna tillräckligt med stöd  från skolan, kst ?   Utöka stödet mellan skola-soc-föräldrar nu
• Teater för arbetsplatser (inte bara skolor)…
• Funktionsnedsättning är inte bara osynlig, det gäller även en fysisk nedsättning. Nu diskuterades nästan enbart npf
• Funktionsnedsättningar är så mkt mer än bara det som syns.
• Ordna aktiviteter för dessa barn på fritiden. ex musik, friluftsliv

Vad behöver vi fokusera på för att säkerställa förverkligandet av rättigheter för barn som är placerade utom hemmet?

• Alla barn som är klienter i barnskyddet ska ha information om att klientombudsmannen finns och kan hjälpa!
• Viktigt att institutionsvård på svenska i Finland säkerställs. Vi borde inte behöva placera barn utomlands pga språket.
• Säkerställ att barn får vara med och utveckla barnskyddet!
• Kunskap och utbildning.
• ”Resurser att anställa tillräckligt många socialarbetare.
• Bättre rutiner för att möjliggöra barnens delaktighet under hela klientskapet.
• Gruppstödsverksamhrt för barn inom KST”
• Lyssna på unga vuxna och vuxna som varit placerade hur barnskyddet och placeringar kan förbättras.
• Resurser sätts på rätt ställe så barnen inte kommer i kläm.
• Förbättra kontakten mellan Kst-kontaktpersoner/familjer för att kunna hjälpa barnen på bästa sätt. Det är tyvärr under all kritik idag. Många kontaktfamiljer och de berörda familjerna upplever idag att de sällan får någon feedback på vad som händer
• Fler stödformer för barn som är placerade i familjehem
• Fortbildning till familjehem. Regelbundet.
• Det borde finnas digitala stödpersoner till äldre placerade barn. Någon att chatta med var du än bor. Då skulle det finnas en lågtröskel för frågor och länk mellan kst och barn.
• Stärka familjehemmet och barnskyddets sammarbete. I dag är det inget samarbete.
• Förbättrade möjligheterför familjehem att få stöd i svåra frågor på obekväma tider!
• En anledning till att det är svårt att rekrytera handläggare till Kst är såklart att de har alldeles för många klienter. Gäller även för fältarna. Jobbigt att känna sig otillräcklig hela tiden.
• Det borde vara obligatorisk att ”utbilda” även barn, inte bara blivande familjehem. Det är oerhört svårt för ett barn att flytta och förberedelser behövs.
• Kamratstöd för barn!
• Det måste finnas fler familjehem och alltid platser på Tallbacken
• I de fall ungdomar placerats delvis p.g.a. eget beteende, kunde man redan när placeringen påbörjas, med ungdomens samtycke, med kompisarna. De behöver bli medvetna och även bidra med förändring och ge  ungdomen en chans att göra bra val .
• Barnen är lojala och vill ha föräldrar kärlek och uppmärksamhet trots att det förekommer våld i olika grader. Det är därför föräldrarna  behöver få tillräckligt hjälp och stöd för att få ha en  hälsosam relation med sina barn.

Övriga kommentarer:

• Säkerställ att civilsamhället är med i kommittén kring istanbulkonventionen! Det finns otroligt mycket kunskap om könsbaserat våld.
• Begreppet barn måste vidgas till att verkligen gälla ALLA barn!
• ”Tack.
• Viktigt att komma ihåg att experter finns inom många organisationer, i samhället och kan bidra med mycket. Inte bara tjänstemän.”
• Flera samtal som detta. Olika aktörer  med olika perspektiv. Regering, KST, föreningarna, lärare mfl
• Hemspråksundervisning är superviktigt, hoppas att vi får höra utbildningsministerns reflektioner kring det
• större samarbete och kunskapsutbyte behövs  mellan civilsamhället och det offentliga
• Hoppas alla får ta del av undersökningen om integrationsplanerna i kommunerna. Kunskapsutbyte behövs!
• Gemensamt arbete krävs för att förbättra dessa människors möjligheter
• Det är så värdefullt med kunskapsutbyte mellan olika aktörer, tack ❤️
• Barn ska få vara barn och låt de få säga sitt. Lyssna ordentligt och ta tillvara vad de säger.
• Gränsöverskridande arbete mellan praktiskt taget alla instanser. OCH att det inte bara är en pappersprodukt utan faktiskt används
• Att det finns planer och projekt. Så att det går att ta fram dem och använda när situationen kräver det.
• Har kommunerna råd att erbjuda hemspråksundervisning?
• Tack för en jättebra kväll!
• Undvik stuprör – samarbeta och dela med er av kompetens uppåt och nedåt och på tvären 🙂
• All kunskap är värdefull. Viktig bas för att gå vidare.
• Konstruktivt när civilsamhället och myndigheter har en diskussion och känner till varandras verksamhet. En bra väg framåt.

Presentationen med kommentarerna kan ses här.