Jonna Varsa presenterade FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Åland och Finland utifrån de 4 olika teman som Rädda Barnen lyft fram i vårt valprogram som föreningen arbetade fram inför kommunal- och lagtingsvalet 2023.
Presentation från höstmöte kan du se här: FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Finland och Åland 2023
Efter presentationen reflekterade Ålands barnombudsman Johanna Fogelström-Duns kring FN:s rekommendationer och hur Åland kan utveckla arbetet med barnrättspolitiken.
Tillträdande lantrådet liberalernas Katrin Sjögren berättade om arbetet med att dra upp riktlinjerna för barnrättspolitiken de kommande fyra åren. Hon nämnde bland annat att den tillträdande regeringen kommer att ha en barnrättsminister, vice lantråd Annika Hambrudd. Att en ansvarig minister för barnrättspolitik utses är en av de åtgärder som Rädda Barnen lyft fram i vårt valprogram och det är ett historiskt beslut. Vi välkomnar att den tillträdande regeringen stärker arbetet med strategisk barnrättspolitik på Åland genom att utse en barnrättsminister.
Mötesdeltagare hade möjligheten att uttrycka sina egna åsikter genom skriftliga eller muntliga kommentarer. Några teman som togs upp var:
Obligatorisk gymnasieutbildning
- FN:s barnrättskommitté rekommenderar att gymnasieutbildningen görs obligatorisk för alla barn. I riket gjorde läropliktsreformen 2021 andra stadiet avgiftsfritt och obligatoriskt tills man fyller 18 år med målet att alla unga genomgår en utbildning på andra stadiet. Syftet med att utvidga läroplikten är att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer, att minska inlärningsskillnaderna och att öka jämlikheten i utbildningen samt barns och ungas välbefinnande. På Åland har ingen liknande reform tagits fram.
Ekonomisk utsatthet
- Finlands regering planerar stora nedskärningar av de sociala förmånerna för att spara pengar. Nedskärningar i sociala förmåner som drabbar barnfamiljer i de mest utsatta ställningar är inte hållbar ekonomisk politik utan de eventuella besparingar som görs nu riskerar istället att betyda ökade framtida kostnader. Det har även konsekvenser för barnen här och nu. Att växa upp i fattigdom riskerar allvarliga konsekvenser för barn bland annat en ökad risk för sämre fysisk och psykisk hälsa och ökad risk för utsatthet även i vuxen ålder.
- De planerade ändringarna i den sociala tryggheten drabbar mest områden som hör till Ålands behörighet, men många av dem regleras genom blankettlagar, vilket betyder att Åland behöver ändra blankettlagarna ifall landskapsregeringen inte vill att nedskärningarna träder i kraft också på Åland.
Eftervård inom barnskyddet
- Med eftervård inom barnskyddet avses övergripande stöd för en ungdom som varit placerat utom hemmet. Åldersgränsen för eftervård ändrades senast år 2020, då åldersgränsen höjdes från 21 till 25 år. Nu vill Finlands regering sänka åldersgränsen till 23 år för att spara pengar.
- På Åland regleras barnskyddet genom en blankettlag och det betyder att ifall Åland inte vill sänka åldersgränsen för eftervård och på det sättet spara pengar på en väldigt utsatt grupp ungdomar behöver ett aktivt beslut om det fattas.
Deltagande i fritidsaktiviteter
- Finns det en riskt att insatser som t.ex fritidssedel riktas fel? Hur kan vi nå dem som behöver aktiviteter?
Hälsa
- Obligatoriska rådgivningsbesök kunde vara en idé att nå och stödja alla småbarnsfamiljer.
- Traumafokuserad terapi på Åland?
Ungdomsråd
- Ungdomsråd i Mariehamn bra, hur ser det ut med övriga kommuner? Mindre kommuner kan t.ex. samarbeta i frågan, några representanter från varje kommun.
Inför kommunal- och lagtingsvalet 2023 bad vi alla partierna ta ställning till de barnrättsfrågor som vi lyft i valprogrammet. Sammanställning av partiernas svar hittar du här.
Varmt tack till alla som deltog i diskussioner och som lyfter barns rättigheter varje dag!