Rädda Barnen ordnade både fysiska och digitala utbildnings- och rekryteringsträffar för unga om barns rättigheter och rätten till hälsa och välmående 1–3 mars 2025. Sammanlagt deltog 79 unga i åldern 13–17 på träffarna.
Syftet med rekryteringsträffar är dels att ge deltagarna tillfälle att bekanta sig med Rädda Barnen på Ålands verksamhet och barnkonventionen och dels att ge deltagare information om föreningens sommarjobb som barnkonventionspilot. Rekryteringsträffarna fungerar även som ett viktigt delmoment i ansökningsprocessen för de ungdomar som är intresserade av att sommarjobba på Rädda Barnen som barnkonventionspiloter.
Inkommande sommar fortsätter Rädda Barnens barnkonventionspiloter att arbeta under det övergripande temat barns rätt till hälsa och välmående i samarbete med landskapsregeringens 3,5-åriga projekt Barn och ungas hälsa och välmående. Under rekryteringsräffarna diskuterade ungdomarna sina egna tankar och idéer om hur barnens möjlighet att må bra ser ut på Åland idag, inklusive eventuella möjligheter och hinder förknippade med att leva hälsosamt. Deltagare funderade också på vad som borde göras för att säkra att alla barn på Åland får må så bra som möjligt.
Ungdomars tankar om hälsosamma vardagsvanor
Samtidigt som Ålands landskapsregering arbetar för att ta fram en strategi för barn och unga fortsätter landskapets arbete kring Åtgärdspaket 2023-2025 för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i linje med målsättningarna i Folkhälsostrategi för Åland 2023-2030. Riktade och effektiva åtgärder för att säkra minderårigas hälsa och välmående kräver att barn och unga får berätta om sina insikter om barns vardag och behov. Även när åtgärder planeras har barn rätt att bli hörda.
Inom ramarna för rekryteringsträffarna diskuterade vi barn och ungas mat- och motionsvanor (som tidigare lyfts fram som indikatorer för landskapets nya folkhälsostrategi) samt sömn och sociala relationer som en bas för hälsosamma vardagsvanor. Deltagare fick även ge öppen feedback kring vilka insatser de ansåg behövas för att stärka barn och ungas hälsa och välmående på Åland.
Som underlag för diskussionen fanns statistik gällande ungas mat-, umgänges-, motions- och sömnvanor samt kunskap om hur dessa är kopplade till välmående och hälsa. Deltagare diskuterade de olika delområden i grupper, med fokus på möjligheter till och hinder för hälsofrämjande rutiner.
Ungas matvanor
Under diskussionerna kom det fram att många barn och unga på Åland verkar ha bristfälliga matvanor. Det kan handla om att inte äta tillräckligt, att inte äta hälsosam kost, eller om att fler ungdomar känner press att följa ohälsosamma trender. Till exempel kan det handla om trender som ökar konsumtionen av ohälsosam mat & dryck eller trender kring att inte äta skollunch. Flera ungdomar skippar skollunchen ör att man ogillar smaken eller för att man vill banta. Flera förtär energidrycker och energy bars regelbundet. Andra äter för lite vegetarisk mat, grönsaker och frukt, och somliga har oregelbundna måltider.
Onyttiga trender & bristande tillgång till nyttig mat
Vi diskuterade vad ungdomar tror att gör det lättare eller svårare för ungdomar att ha hälsosamma matvanor – till exempel att äta mångsidig kost med jämna mellanrum. Vidare efterfrågades ungas förslag på hur man kunde hjälpa barn och unga skapa hälsosammare matvanor.
Några hinder för hälsosamma matvanor som nämndes var onyttiga trender, dåliga jämförelser med andra och reklam för ohälsosam mat på sociala medier. Andra orsaker som lyftes var att barn inte gillar skolmaten, att familjer lever i relativ fattigdom och har svårare att köpa/laga hälsosam mat. Det framkom att många barn inte har tillgång till tillräckligt med frukt och grönt. I allmänhet förknippades dåliga matvanor med grupptryck, dålig ekonomi, stress, brist på kunskap samt stress om utseende som lockade till negativa trender (till exempel att man skippade skollunchen för att banta).
En önskan om god vegetarisk skolmat och hälsosammare mellanmål
Deltagare kom med flera förslag till hur man kunde skapa en hälsosammare matmiljö för barn i skolåldern. Något som nämndes av flera deltagare var olika sätt att tillgängliggöra god och hälsosam mat. När det gäller skolmaten så tyckte många att om smakupplevelsen i allmänhet och den vegetariska kosten i synnerhet var bättre, skulle flera få i sig en hälsosam skollunch i skolan. Flera ville att kosten som är tillgänglig i skolan borde innehålla mera frukt, grönsaker och bönor. Det föreslogs att mellanmålen och skolcaféets utbud ska göras hälsosammare samt att man ska se över matlagens ltidsscheman så att ingen ska ha lunch så tidigt att man inte hunnit bli hungrig ännu., och att ingen behöver alltid äta sist. Att ha verktyg att hantera negativt grupptryck upplevdes också kunna bidra till bättre matvanor.
Utökat smakråd, bredare elevengagemang, dialog och information
Elevengagemang i skolmatsval samt en kontinuerlig dialog om bra matvanor föreslogs som åtgärder för att skapa långsiktigt bättre matvanor hos barn i skolåldern. Under diskussionerna framkom att flera ungdomar ville ha möjlighet att ta ställning till skollunchens utbud. Många ville vara med och välja olika maträtter till menyn, och det uttrycktes en önskan om flera vegetariska skolluncher per vecka. Vidare ville flera ungdomar ha mer information om hälsosam vardagskost.
Ökad kunskap om hälsosamma matvanor för ungdomar och deras familjer
Bättre matrutiner hemma kunde vara nyckel till bättre matvanor på sikt. Under diskussionerna framkom att ungdomar och deras familjer behövde mera information om hälsosamma kostvanor och hur man kunde laga nyttig mat hemma.
Ungas umgänge
Att ha kompisar att göra saker med konstaterades vara en viktig del av att få till hälsosamma vardagsrutiner. Samtidigt uppskattades umgänge utgöra en utmaning för många barn och unga på Åland.
Fler platser för umgänge & riktade stöd för hobbyredskap
Några faktorer som kunde göra det svårare att kunna umgås med andra var om man inte har naturliga mötesplatser eller aktiviteter nära sitt boende att träffa andra unga på, om man inte delar intressen med andra, om man inte kan chatta med andra på sociala medier, om man är nyinflyttad eller inte är populär, om ens föräldrar inte tycker om dem man annars kunde umgås med, om man bor avskilt från andra och kan därför inte träffa andra på fritiden, om man har en dålig självbild, mår dåligt, har en funktionsvariation eller är blyg. Även ekonomisk utsatthet kunde göra det svårt att hitta umgånge eftersom det förknippades med sämre möjligheter att ta sig till platser där man kan möta andra och sämre möjligheter att ha hobbyer där man kan träffa andra.
Flera drabbas av mobbning och trakasserier
Flera deltagare lyfte mobbning i allmänhet som ett problem som flera barn och unga tampas med i sin vardag, och vuxnas sätt att ingripa i mobbning upplevdes som otillräckligt. I synnerhet diskuterades så kallade osynliga former av mobbning, såsom nätmobbning eller utfrysning. Det konstaterades att dessa mobbningsformer var svårare att agera mot för vuxna, eftersom de sker i det tysta och drabbar ofta barn och unga utan att vuxna får veta det. Även sexuella trakasserier tycktes vara vanligt förekommande.
Större utbud på aktiviteter, bättre kollektivtrafik och sociala medier
Några sätt att underlätta för unga att umgås med andra på Åland lyftes under diskussionerna. Bland annat tyckte unga att man borde ha ett större utbud av aktiviteter och platser där man kunde träffa andra unga. Eftersom avstånd till aktiviteter och andra unga kunde utgöra ett hinder för umgänge, föreslog flera deltagare att man möjligheter till umgänge ungdomar emellan skulle utökas med hjälp av bättre kollektivtrafik (flera bussturer) och gratis busskort. Sociala medier, i synnerhet olika chattar, nämndes som en viktig kanal för socialt umgänge bland de unga.
Ungas motionsvanor
Under träffarna diskuterade vi att rörelse i minst en timme per dag är hälsofrämjande, samt de möjligheter och hinder som finns på Åland för barn och unga när det gäller att skapa och underhålla hälsofrämjande motionsvanor.
Skärmar, ensamhet och dålig ekonomi som utmaningar
Flera ungdomar poängterade att skärmar kan göra det svårt för barn och unga att få till hälsosamma motionsvanor i vardagen. Många lyfte sambandet med ekonomiska utmaningar och bristande möjligheter att delta i olika fysiska aktiviteter på fritiden. Sociala utmaningar, såsom mobbning eller brist på någon att gå med, utpekades som en potentiellt bidragande faktor till otillräckliga motionsvanor. Andra saker som kunde göra det svårare att motionera tillräckligt var psykisk ohälsa, fysisk ohälsa, skilda föräldrar och logistiska svårigheter.
Introduktion till aktiviteter i skola, tillgängliga platser och ekonomiskt stöd
Som lösning erbjöds att flera motionsaktiviteter skulle presenteras i skolan, att man kunde skapa flera motionsplatser i ungas vardagsmiljöer, renovera befintliga uteplatser, ordna transport till hobbyer för unga, erbjuda fler gratis motionsformer, ge familjer bidrag för att köpa idrottsutrustning, ge unga gratis busskort, och förbättra kollektivtrafiken i allmänhet.
Ungas sömnvanor
Under träffarna diskuterades barn och ungas sömnvanor, vad som kan stödja eller hämma hälsofrämjande sömnvanor bland unga på Åland, samt vad som kunde göras för att förbättra sömnkvaliteten och se till barn och unga på Åland har möjlighet att sova tillräckligt gott och länge.
Att sova tillräckligt länge och gott kunde enligt deltagare vara svårt på grund av att många är uppkopplade på sina mobiltelefoner sent på kvällen. Även oro eller stress för skolarbete eller sociala relationer och mobbning kunde göra det svårt att komma till ro på kvällarna. En orolig hemmamiljö med till exempel bråk eller husdjur kunde också utgöra ett hinder för sömn. Kollektivtrafikens tidtabeller, som i vissa fall kunde orsaka att man kom hem från hobbyer sent, tillsammans med tidiga skolscheman, kunde bidra till att man inte hann sova tillräckligt. Andra orsaker som försämrade sömnen för unga var intag av kofeinhaltiga drycker, energidrycker, avsaknad av rutiner, psykisk ohälsa och otrillräcklig motion.
Deltagare delade med sig av många idéer för hur unga kunde åstadkomma bättre sömnvanor och -kvalitet. Flera föreslog att man skulle freda tiden före läggdags från mobiltelefoner och andra skärmar och läsa böcker istället.
Återkommande rutiner om kvällarna samt ett mörkt och väl vädrat sovrum med frisk luft kunde enligt ungdomarna underlätta somnande och sömnkvalitet. Man kunde även lyssna på lugnande musik för att komma till ro.
Andra nämnde vikten av att motionera under dagen för att få bättre sömn då kroppen har fått anstränga sig lite. Lugnet om kvällarna konstaterades hänga ihop med att försöka hålla sig fysiskt frisk så frisk som möjligt med goda levnadsvanor.
Ungas möjligheter att bestämma över sin tidsanvändning samt deras strategier för att göra det hade inverkan på sömnkvaliteten och -tiden. Med ett annat skolschema och flera kollektivtrafikturer tyckte flera deltagare att de kunde få bättre möjligheter för tillräcklig och godare sömn. Att göra en sak i taget, planera sin tidsanvändning och göra saker i god tid före deadline kunde minska stressen i vardagen, vilket kunde enligt ungdomarna främja bra sömnvanor.
Ungdomarnas tankar om rätten till hälsa på Åland
Under träffarna diskuterade ungdomarna också hur bra Åland är på att säkerställa rätten till hälsa för alla barn och ungdomar. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24). Enligt FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer betyder det att länderna måste jobba bl.a. med följande saker:
- Ungdomar ska ha råd att få den hjälp de behöver
- Ungdomar ska skyddas från tobak, alkohol och droger
- Ungdomar ska skyddas från mobbning och våld
- Ungdomar ska skyddas från diskriminering
- Ungdomar ska få bra information om hur de kan hålla sig friska och må bra
- Ungdomar ska veta varifrån man får hjälp om man mår dåligt psykiskt eller fysiskt
- Ungdomar ska få rätt hjälp snabbt om de mår dåligt
- Ungdomar ska våga söka hjälp när det behövs
- Ungdomar ska bli bra bemötta när de söker hjälp
Ungdomar ska ha råd att få den hjälp de behöver
Nästan alla grupper på rekryteringsträffarna tyckte att Åland är bra på att säkerställa att ungdomar har råd att få den hjälp de behöver. Detta gällde främst den offentliga hälso- och sjukvården, besök hos skolkurator, mm.
Ekonomisk utsatthet kan påverka hälsa & välmående på många plan
Under diskussionerna framkom att flera ungdomar inte har råd med fritidsaktiviteter, busskort/eget fordon, vilket kunde sätta hinder för social samvaro med andra unga samt snäva till valmöjligheterna när det gäller motion i vardagen. Vissa har inte råd med att köpa hobbyredskap, vilket i längden resulterar i hälsomässig ojämlikhet.När det gäller matvanor så konstaterades att ekonomiskt utsatta familjer kanske inte har råd att erbjuda barnen hälsosam mat. Överlag upplevdes dålig ekonomi i familjen kunna skapa stress och öka dåligt mående för barn och unga genom att minska valmöjligheter och öka utanförskap i vardagen.
En önskan om bidrag och information till familjer för att öka barns välmående
Familjer kunde ges bidrag för att säkra att alla kan till exempel ha en lämplig fysisk aktivitet som hobby. Busskort förelogs göras gratis för alla ungdomar för att underlätta vardagslogistiken. Det föreslogs också att föräldrar skulle ges mer information om hur de med enkla medel kunde skapa hälsosammare matvanor hemma.
Ungdomar ska skyddas från tobak, alkohol och droger
De allra flesta som deltog i workshopen gav Åland ett bottenbetyg i hur landskapet har lyckats med att skydda barn och ungdomar från tobak, alkohol och droger, och tyckte att Åland behöver bli mycket bättre på området.
Att använda olika rusmedel upplevdes som väldigt vandligt bland unga, och tobak såväl som alkohol och droger var lättillgängliga på Åland. Det framkom att flera produkter säljs till elever i skolor, och att vissa föräldrar köper dylika produkter åt sina barn. Vidare konstaterades att grupptrycket kunde vara svårt att stå emot.
Ta tag i rusmedelproblem som sker i skolan
Flera ungdomar konstaterade att det är vanligt förekommande att elever köper och använder olika rusmedel i skolan. Även om information om effekterna av användning fanns tillgängligt upplever flera ungdomar enligt deltagare att det är svårt att stå emot grupptrycket. Ungdomarna tyckte att skolan borde ta starkare tag i ”det som sker i skolan”, dvs. både grupptryck, användning, och försäljning.
Ungdomar ska skyddas från mobbning och våld
En klar majoritet av deltagare i rekryrteringsträffarna ansåg att ungdomar på Åland behövde skyddas bättre från mobbning och våld.
Många olika former av mobbning vanligt
Det poängterades att mobbning inte endast innefattar fysisk mobbning, utan har även olika osynliga former, till exempel genom utfrysning, blickar, suckar och andra nedvärderande beteenden. Nätmobbning på sociala medier och sexuella trakasserier var också relativt vanligt förekommande bland unga på Åland.
En önskan om krafttag mot mobbning i skolor
Flera ungdomar berättade om mobbning i skolor som sker regelbundet men som ingen tar tag i. Många uttryckte att de gärna ville se skolan agera mer proaktivt för att sätta stopp för synlig mobbning i skolan.
Ungdomar ville se tydligare regelverk som reglerar mobbningssituatione, inklusive verkliga konsekvenser av mobbning för den som mobbar som kunde minska på förekomsten av mobbning i skolor.
Ungdomar ska skyddas från diskriminering
Det fanns olika uppfattningar bland deltagare om hur bra eller dåligt ungdomar på Åland är skyddade från diskriminering i sin vardagsmiljö. De flesta tyckte att Åland presterade medelmåttigt eller dåligt på området. Det framkom att till exempel rasism och sexuella trakasserier förekommer i olika sammanhang. Personer som identifierar sig HBTQIA+ kan känna sig osäkra på om de är välkomna.
Skolmiljön kunde bli bättre med tanke på diskriminering
Källsord och hård jargong överlag är relativt vanligt förekommande bland olika ungdomsgrupper, i hobbyer såväl som skolmiljön. I vissa skolor kan lärare prata med ungdomar olika på basis av kön och andra personliga attributer och bete sig konsekvent dåligt mot utvalda grupper av ungdomar.
Trygga zoner för HBTQIA+
Ett förslag till förbättring var att ungdomar som identifierar sig som HBTQIA+ kunde ha en egen hörna i det blivande ungdomscaféet i Mariehamn där man kunde samlas och hänga med andra likasinnade utan att behöva känna sig osäker på om man är accepterad eller inte.
Ungdomar ska få bra information och utbildning om hur de kan hålla sig friska och må bra
Ungdomarna tyckte att medan man i princip får bra information om hur man kan leva hälsosamt kan det ibland handla om saker som man inte själv har kontroll över som leder till ohälsosamma vardagsvanor, varför det kunde kännas oseriöst att kontinuerligt bli informerad av hälsofakta. Om man till exempel inte har råd med de fysiska aktiviteter man skulle vilja ha, har inte tillgång till hälsosam kost regelbundet, kan inte ta sig till platser där man kan träffa andra, eller till exempel är mobbad eller har psykisk ohälsa, kan det kännas frustrerande att få höra om allt man borde göra för att må bra.
Ungdomar ska veta varifrån man får hjälp om man mår dåligt psykiskt eller fysiskt
De allra flesta tyckte att ungdomar på Åland har relativt bra kunskap om var de kan söka hjälp vid behov. Problemen med att söka hjälp var närmast förknippade med en underskattning av sitt eget hjälpbehov och en rädsla att inte bli tagen på allvar, i synnerhet när det gäller psykisk ohälsa.
Ungdomar ska våga söka hjälp när det behövs
Deltagare tyckte att huruvida ungdomar vågade söka hjälp vid behov varierade. Det var lättare att våga säka hjälp för problem förknippade med fysiska än psykiska problem, och en del deltagare lyfte att man ikan räddas för att nte bli tagen på allvar om man upplever sig behöva hjälp med sitt psykiska mående. Detta kan göra att ungdomar drar sig för att söka hjälp.
Lättare att söka och få hjälp med fysiska än psykiska åkommor
Det upplevdes som lättare att få hjälp med fysiska åkommor än psykiska problem. Detta kunde bero på att man oftare tas seriöst när man har fysiska problem och på att ens hjälpbehov lättare kan ifrågesättas när det gäller psykiska utmaningar.
Ungdomar försöker ofta klara sig själva
Det framkom i diskussionerna att flera ungdomar inte söker hjälp i första hand utan försöker själva reda ut sina problem för att det fortfarande finns en tröskel både för att erkänna att man har problem och för att söka hjälp av en utomstående.
Ungdomar blir bra bemötta när de söker hjälp
De flesta tyckte att när ungdomar väl söker hjälp så blir de för det mesta väl bemötta. Dock lyftes det i diskussionerna att ungdomars dåliga mående, speciellt när det gäller psykiskt mående, inte alltid tas seriöst av vuxna.
Ungdomar ska få rätt hjälp snabbt om de mår dåligt
Deltagare tyckte att unga på Åland ofta kunde få hjälp snabbt vid behov. Det poängterades av deltagare att det trots det kan ta tid för ungdomar att identifiera hur dåligt de mår, att veta vad som inte är normalt och vad som hör till samt att aktivt söka hjälp.
Mer information om välmående och om hur man söker hjälp
Det nämndes under diskussionerna att ungdomar behöver mera information om hälsa och ohälsa, hur man kan söka hjälp och när man bör göra det. Å andra sidan diskuterades även att det är väldigt mycket fokus på att må bra, och därför känns det kanske i onödan onormalt att ibland må lite dåligt – som om hälsa och välmående skulle ha blivit ett slags prestation.