Hem > Artiklar > Allmänt > Rädda Barnen diskuterade hälsa och välmående med 50 st ungdomar på Åland
Publicerat: 14 mars 2024

Rädda Barnen diskuterade hälsa och välmående med 50 st ungdomar på Åland

Rädda Barnen ordnade både fysiska och digitala utbildnings- och rekryteringsträffar för unga om barns rättigheter och rätten till hälsa och välmående under helgen 2–3 mars 2024. Totalt deltog 50 unga i åldern 13–17 på dessa träffar.

Syftet med träffarna är att ge deltagarna tillfälle att bekanta sig med Rädda Barnen på Ålands verksamhet, få information om föreningens sommarjobb och lära sig mer om barnkonventionen och barns rättigheter genom diskussion och roliga övningar.  ​ 

I år har vi ett särskilt fokus på temat “barns rätt till hälsa och välmående” och vi samarbetar med Landskapsregeringen 3,5-åriga projektet Barn och ungas hälsa och välmående. Under träffarna diskuterade ungdomarna sina egna tankar och idéer om hur det ser ut på Åland och vad som borde göras så att alla barn på Åland får må så bra som möjligt.  

Ungdomars tankar om bra vanor i vardagen (mat, motion och sömn) 

Eftersom Ålands landskapsregering just nu jobbar med Folkhälsostrategin samt med Åtgärdspaket 2023-2025 för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i linje med målsättningarna i Folkhälsostrategi för Åland 2023-2030 är det också centralt att de här frågorna diskuteras direkt med unga och att barn och unga får vara delaktiga när de olika åtgärder planeras.  

Vi diskuterade den statistiken gällande ungas mat- och motionsvanor som har lyfts fram som indikatorer i Folkhälsostrategin. Vi valde också att diskutera statistiken gällande ungdomars sömnvanor.  

Ungas matvanor 

Vi diskuterade att beslutsfattare på Åland är oroade över att många barn och unga har bristfälliga matvanor (t.ex. inte äter frukost varje vardagsmorgon, inte äter allt som ingår i skolmåltiden, äter för lite frukt, grönsaker eller bär samt äter godis, choklad, sockrad läsk eller sockrad saft daglige), varför ungdomar tror att det är så och vad de tycker kan göra det lättare eller svårare för ungdomar att äta mångsidigt och med jämna mellanrum.  

Skollunch 

Majoriteten av grupperna som diskuterade skolmaten tyckte att många inte äter den för att de inte tycker om skolmaten. Ungdomar kan också skippa skollunchen om den är för tidig (man är inte hungrig kl. 11), på grund av grupptryck eller eftersom man vill göra något annat på lunchrasten. Det lyftes också fram att ungdomar kan vara otrygga att äta framför andra och känna sig bedömda när man äter.  

Ungdomarnas förslag för att fler unga skulle äta skollunch:  

  • Större variation på skolmat, så att alla hittar något de gillar,  
  • Mer vardagsmat i skolorna 
  • Möjlighet att ta med egen lunch till skolan 
  • Lunch lite senare under dagen  

Baserat på diskussionerna under träffarna är det centralt att elever och studerande tas aktivt med i planeringen av skolmåltider om vi vill öka antal ungdomar som äter skolmat.  

Frukost 

Flera grupper tyckte att många unga skippar frukosten eftersom de inte hinner äta på morgonen eller vill sova längre. Några lyfte också fram att de inte kan äta direkt på morgonen.   

Ungdomarnas förslag för att fler skulle äta frukost:  

  • Gratis frukost i skolan  
  • Möjlighet att ta med egen frukost till skolan och äta den innan skolan börjar eller på en frukostrast. De unga förslog att föräldrarna skulle hjälpa till och ordna frukost som kan tas med. 
  • Ett specifikt utrymme i skolan där man kan äta medhavd frukost före skolstart om eleven kommer tidigt. Att det skulle finnas ett speciellt ställe i skolan för att äta egen frukost skulle vara en tydlig signal att frukost är viktigt men även att unga förväntas äta frukost. 

Allmänt om ungas matvanor 

Ungdomar lyfter fram att det är lätt att man börjar småäta sött om man blir hungrig (t.ex. har inte kunnat äta frukost eller skollunch). Om man är upptagen med skolarbetet och olika fritidsaktiviteter kan det bli svårt att äta med jämna mellanrum under kvällen. Onyttiga saker är också ofta billigare än nyttig mat och pengar gör att man köper det som är billigast. Om föräldrarna eller någon annan inte lagar mat så lagar många unga oftast det som är lättast och då är det lätt att det blir något mindre nyttigt. Några grupper lyfter också fram att alla ungdomar inte har tillgång eller tillräckligt med pengar till alla måltider hemma.  

Flera grupper lyfter också fram att många unga inte äter för att de mår dåligt över sin vikt och att de gör mycket för att försöka gå ner i vikt och att de bättre ut. En grupp nämner body shaming och några hur sociala medier kan påverka egen kroppsbild eller matvanor. En grupp lyfte också fram att information och diskussion om mat borde vara mer ”naturligt”. Alla samtal borde vara utan värderingar. T.ex. nyttigt, onyttigt, smal, tjock, inne eller ute produkter, viss mängd protein i alla måltider osv. kan vara problematiska.

Ungdomarnas förslag på hur vi kan göra det lättare för ungdomar att äta mångsidigt och med jämna mellanrum:  

  • Ungdomar ska få bättre information om mat, som är tillgänglig för alla. Det behövs bättre utbildning än bara prata om tallriksmodellen. Prata mer om hur viktigt mat är för hälsan och varför.  
  • Ungdomarna ska få lära sig om att det finns andra alternativ än att inte äta för att inte gå upp för mycket i vikt om man är rädd för det. Vuxna ska lära sig om hur de kan prata om mat och kroppen på ett bra sätt utan värderingar.  
  • En kurs för föräldrar om vad barn behöver för mat. Det är viktigt att föräldrarna hemma ser till att barnen hemma äter samt att de köper mer mångsidig mat.  
  • Se till att alla ungdomar har möjlighet att motionera mer för då blir man hungrig. 
  • Onyttiga saker ska bli dyrare 

Ungas motionsvanor 

Under träffarna diskuterade vi att beslutsfattare på Åland är oroade över att majoriteten av åländska barn rör på sig betydligt mindre än rekommenderat, varför ungdomar tror att det är så och vad de tycker kan göra det lättare eller svårare för ungdomar att vara i rörelse i minst en timme per dag.  

Ungdomarna lyfte fram att en viktig sak är att hitta en fritidsaktivitet med fysisk aktivitet man själv tycker om. Det kan vara svårt om det endast finns få alternativ som är tillgängliga ifall man t.ex. bor för långt borta från alla aktiviteter utan tillgång till transport. Tiderna för aktiviteterna och busstider kan göra det svårt att delta i ordnade aktiviteter samt om ens egna intressen är för dyra. Det kan också kännas svårt att börja ny aktivitet som tonåring då de flesta redan har erfarenhet och få aktiviteter ordnas för nybörjare i denna ålder. Flera grupper lyfte också fram hur viktigt det är för motivation att man har någon att röra sig med. Att delta i en fysisk aktivitet framför andra kan också kännas pinsamt för ungdomar.  

Flera grupper lyfte också fram att skolstress, läxor och prov gör att man känner att man inte har tid för fysisk aktivitet. Många berättade att de känner sig trötta efter skolan och då orkar man inte motionera. Vissa har också för många andra hobbyer där fysisk aktivitet inte ingår och datorspel och mobiler kan störa.  

Ungdomarnas förslag på hur vi kan göra det lättare för ungdomar att vara i rörelse i minst en timme per dag:  

  • Tillgång till mera aktiviteter, utspritt över Åland så att alla har tillgång (kanske ordna mer transport dit)  
  • Ordna mer aktiviteter för nybörjare och på amatörnivå speciellt för tonåringar/ungdomar 
  • Mera idrott och ordnade aktiviteter i skolan, också på rasterna och rörelse i läxa från skolan 
  • Prova på dagar med olika aktiviteter för att hitta en aktivitet man tycker om  
  • Ett ställe dit man kan gå spontant och hänga utomhus, typ som utomhusungdomsgård eller att de ungdomsgårdar som redan finns regelbundet har någon aktivitet utomhus 
  • Se till att alla utomhuslokaler är fräscha och fina så att ungdomar vill spendera tid där 
  • Djurverksamhet och hundträffar som är tillgängliga också för de utan egna husdjur 

Ungas sömnvanor  

Enligt Hälsa i skolan -undersökningen sover över tredjedel av ungdomar i högstadiet och över hälften av ungdomar på andra stadiet mindre än 8 timmar på vardagar. Under träffarna diskuterade ungdomarna varför de tror att det är så och vad de tycker kan göra det lättare eller svårare för ungdomar att sova bra och tillräckligt länge.  

Ungdomarna delade många egna strategier som gör det lättare att somna och sova bra t.ex. att ha rutiner som man gör alltid innan man går och lägger sig. Ungdomarnas egna strategier för bra sömn varierade från t.ex. att se till man gör fysisk aktivitet under dagen, att äta kvällsmål eller att inte äta direkt före du lägger dig, att begränsa skärmtid under kvällen eller inte använda mobil 2h före läggning och att skriva i en dagbok före man sover. Det som ungdomarna tycker kan störa sömnen är t.ex. om man har dåliga matvanor eller dricker koffein eller energidryck på kvällarna, om man inte har varit fysisk aktiv under dagen och har därför för mycket energi kvar. Många berättade också att om man kollar på telefonen på kvällen är det lätt att glömma bort tiden, men att telefonen kan även hjälpa en att somna (t.ex. lyssna på podcast eller musik). Ungdomarna beskrev att även om man vet vad som hjälper en att somna kan det vara svårt att alltid hålla bra rutiner på vardagar.  

De flesta grupperna som pratade om sömnvanor lyfte fram att skolstress och skolarbete gör att många har svårt att sova tillräckligt. Många beskrev att man ofta skjuter på skolarbete och behöver plugga på kvällen inför prov. Inlämningsuppgifter kan ha deadlines t.ex. 23.59 på en söndag eller en vardag. Vissa berättade att de upplever att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan, att de får för mycket läxor eller att skolan börjar för tidigt, vilket påverkar deras sömnvanor.  

Många grupper lyfte också fram att man upplever att man har för lite fritid och vill använda kvällen för att göra sådant man tycker om, t.ex. fritidsaktiviteter eller att vara med kompisar istället för att lägga sig tidigt. Vissa ungdomar har också fritidsaktiviteter sent på kvällen eller om man bor långt borta från skolan eller fritidsaktiviteterna tar det mycket tid att ta sig hem på kvällarna.  

Ungdomarna lyfte också fram att även om man har bra rutiner kan det kännas nästan omöjligt att somna om man t.ex. grubblar över något som hänt under dagen, övertänker, har mentala problem så som ångest eller trauma eller om man har blivit mobbad eller har andra problem i skolan eller med vänner.  Vissa lyfte också fram problem hemma och ifall man inte känner sig trygg i hemmet. Ljud från familj, husdjur eller bilar som kör förbi kan störa sömnen. Många pratade om sömnproblem och användning av melatonin.  

Ungdomarnas förslag på hur vi kan göra det lättare för ungdomar att sova bra och tillräckligt länge:  

  • Minska skolstress, färre prov och läxor 
  • Prata mer om sömn i skolan 
  • Prata mer om mobbning  
  • Mera fritid efter skolan för att kunna röra sig 
  • Se till att alla ungdomar kan känna sig trygga i sina hem 

Ungdomarnas tankar om rätten till hälsa på Åland  

Under träffarna diskuterade ungdomarna också hur bra Åland är på att säkerställa rätten till hälsa för alla barn och ungdomar. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24). Enligt FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer betyder det att länderna måste jobba bl.a. med följande saker:  

  • Ungdomar ska ha råd att få den hjälp de behöver   
  • Ungdomar ska skyddas från tobak, alkohol och droger  
  • Ungdomar ska skyddas från mobbning och våld 
  • Ungdomar ska skyddas från diskriminering 
  • Ungdomar ska få bra information om hur de kan hålla sig friska och må bra   
  • Ungdomar ska veta varifrån man får hjälp om man mår dåligt psykiskt eller fysiskt   
  • Ungdomar ska få rätt hjälp snabbt om de mår dåligt   
  • Ungdomar ska våga söka hjälp när det behövs  
  • Ungdomar ska bli bra bemötta när de söker hjälp  

Ungdomar ska ha råd att få den hjälp de behöver   

Nästan alla grupper på rekryteringsträffarna tyckte att Åland är bra på att säkerställa att ungdomar har råd att få den hjälp de behöver.  

På Rädda Barnens digitala träff diskuterades temat lite mer och där tyckte majoriteten av svaranden att barn i familjer med sämre ekonomi riskerar att få sämre hälsa. Ungdomarna tycker att barn kan få stress att pengarna inte räcker till, att man inte har råd med fritidsaktiviteter eller hälsosam mat för barnen, att man känner att man missar saker, t.ex. resor och aktiviteter, att man inte har råd med saker som är viktiga för hälsa eller med lika bra försäkring som täcker tillräckligt. Om ens föräldrar bråkar om pengar så kan man börja tänka på det och må sämre. Det kan också leda till att barnet inte blir hörd i familjen eller blir behandlad dåligt. Om familjen inte har tillräckligt med pengar kan det vara svårare att få hjälp och alla får inte den hjälp man behöver så snabbt man behöver, hälsan kan kosta mycket även på Åland.  

Ungdomarnas förslag:  

  • Det borde inte spela någon roll vilken ekonomi man har, alla borde ha samma rätt och möjlighet till fritidsaktiviteter.

Ungdomar ska skyddas från tobak, alkohol och droger  

Nästan alla grupper tyckte att Åland behöver bli mycket bättre på att skydda ungdomar från tobak, alkohol och droger. Många ungdomar lyfte fram att det är lätt att få tag på tobak, alkohol och droger på Åland och att bl.a. köper vuxna ut det åt barnen. Många lyfte fram att barn och ungdomar får information i skolan om att det är dåligt med droger, tobak och alkohol men att det inte räcker för att få ungdomar att avstå från användningen.   

Många grupper lyfte fram att ungdomarna behöver mer information och diskussioner om hur man skyddar sig mot grupptryck, eftersom det gör det svårt att säga nej. Ingen vill hamna utanför gruppen. För många känns det också svårt att berätta till någon vuxen för då kan man bli kallad ”snitch” eller själv bli mobbad. Många beskrev också att det kan kännas väldigt svårt att ringa efter hjälp eller att berätta åt någon vuxen om ens kompis har druckit alkohol eller använt droger eftersom man är rädd för att kompisen får problem.   

Ungdomarnas förslag:  

  • Informera om tobak, alkohol och droger på ett bättre sätt, t.ex. mer fokus på hur man kan bli dåligt påverkad och inte bara att det är dåligt. Fokusera särskilt på hur man skyddar sig mot grupptrycket, ungdomar behöver få träna på det praktiskt.  
  • Mer information om hur man kan hjälpa andra och få hjälp, t.ex. ett nummer där man kan anonymt få tips om hur man hjälper en vän som har druckit eller använt något annat för mycket  
  • Mer information om hur man anmäler de som köper ut till minderåriga och vad man ska göra vid den situationen 
  • Lärare och andra vuxna som ser en ungdom använda tobak, alkohol eller droger på något sätt ska kontakta personens föräldrar direkt. Se till att alla föräldrar bryr sig mera om vad deras barn gör och kan hjälpa och stödja barnet i frågor gällande alkohol, tobak och droger. 
  • Se till att alla kan ha sportaktiviteter på fritiden för att förebygga att man röker (man märker hur tobak påverkar andning och vill inte hålla på med sånt) 
  • Vara mer strikt med id när folk köper alkohol och tobak   
  • Höja skatter på skadliga produkter 

Ungdomar ska skyddas från mobbning och våld 

Åsikterna i den här frågan varierade och majoriteten av grupperna tyckte att Åland är varken jättebra eller jättedålig med att skydda ungdomar från mobbning och våld. Många lyfte fram att det beror mycket på var man bor, vilken skola man går i och vilken familj man har.  

Många ungdomar beskrev att de känner sig frustrerade eftersom de upplever att skolan inte har gjort tillräckligt för att ingripa i mobbningssituationer som uppkommit. Det känns som att även om lärare eller andra vuxna säger till så blir det inte alltid några konsekvenser eller någon förändring. Det lyftes också fram att vuxna behöver bli bättre på att känna igen och förstå olika former av mobbning, så som digital mobbning och passivt aggressiva eller sarkastiska kommentarer. Ungdomar kan vara duktiga på att dölja det. Vuxna behöver ingripa tillräckligt snabbt och på ett schysst sätt och skolan behöver ha tydliga regler kring konsekvenser som alla känner till.  

Ungdomarna lyfte också fram upplevelser av att skolan inte tror på elever som anmäler mobbning eller trakasserier eller att frågan sopas under mattan. Det fanns också erfarenheter av att elever hade anmält lärares opassliga agerande med där de upplevde att skolledningen inte gjorde något.  

I diskussionerna kom också fram erfarenheter med att bo i en familj som är otrygg eller där det finns olika typer av våld. Ungdomarna lyfte fram att de som har det dåligt hemma måste få hjälp tidigare.  

Ungdomarnas förslag:  

  • Skolorna behöver ta större ansvar när det gäller mobbning och lärarna måste vara mer uppmärksamma, t.ex. på rasterna. Skolor och lärarna agerar direkt när mobbning sker och säkerställer att situationen blir bättre. Skolpersonalen ska se till att den som mobbas och den som mobbar erbjuds hjälp med psykiska hälsan och ifall det t.ex. finns problem hemma. Unga önskar att skolpersonalen engagerar sig i saker utanför skolan gällande elevernas liv.  
  • Prata mer om mobbning i skolan på ett mångsidigt sätt (t.ex. olika former av mobbning och en film från en mobbad människans perspektiv) och säkerställ att alla elever får info om vad man ska göra ifall man är ett offer av mobbning eller diskriminering. Man ska kunna anmäla mobbning anonymt till skolorna.  
  • Jobba mer praktiskt med elevernas självförtroende och självkänsla i skolorna 
  • Mer information om våld 
  • Se till att alla barn får hjälp med att komma bort från dåliga hushåll om det behövs

Ungdomar ska skyddas från diskriminering 

Majoriteten av grupperna tyckte att Åland är dålig eller ”mittemellan” när det gäller att skydda ungdomar från diskriminering. Erfarenheter av diskriminering både i skolan men också i fritiden kom fram under träffarna. Många ungdomar tyckte att det är ganska vanligt att t.ex. de som kommer från ett annat land, de som har någon diagnos eller de som identifierar sig som HBTQIA+ blir diskriminerade i skolan. Särskilt olika diskriminerande skällsord är vanliga i skolorna enligt ungdomarna.  

Ungdomarnas förslag:  

  • Mer och djupare information om olika ämnen, t.ex HBTQIA+, NPF och rasism för att öka förståelse och lära sig att alla är olika. Mer information och utbildning om vad som är diskriminering.  
  • Mer utbildning för vuxna om diskriminering så att de blir bättre på att märka vad som sker och kan reagera.  
  • Vuxna behöver bli bättre förebilder för unga när det gäller att inte diskriminera och att reagera när någon diskriminerar (INTE göra problem mindre än de är) samt att det finns tydliga regler i skolorna kring vilka konsekvenser det blir om någon diskriminerar, t.ex. använder diskriminerande ord.  
  • Mer hjälp för de som diskriminerar 

Ungdomar ska få bra information och utbildning om hur de kan hålla sig friska och må bra   

Majoriteten av grupperna tyckte att Åland är bra eller ganska bra på att säkerställa att ungdomar får bra information och utbildning om hur de kan hålla sig friska och vad de själva kan göra för att må bra. Många nämnde att man pratar om dessa teman särskilt på hälsokunskapen i skolan.  

Ungdomarnas förslag:  

  • Prata mer om ungdomars hälsa och välmående i skolan

Ungdomar ska veta varifrån man får hjälp om man mår dåligt psykiskt eller fysiskt   

Ungefär hälften av grupperna tyckte att Åland är bra på att säkerställa att unga vet varifrån man får hjälp om man mår dåligt psykiskt eller fysiskt. Resten av grupperna tyckte att Åland är varken bra eller dålig med det eller att det beror på situationen, ingen grupp tyckte att Åland är jättedålig med den här frågan.  

Ungdomarnas förslag:  

  • I skolorna prata mer om varifrån man kan få hjälp, i vilka situationer och på vilket sätt (konkret information) 
  • Se till att sådana som jobbar med ungdomars psykiska och fysiska hälsa (t.ex. kuratorn och andra relevanta aktörer) kommer till klassen och presenterar sig för alla elever så att man vet vart man ska.  
  • Annonser över var man får hjälp eller brev till alla ungdomar. Info om att få hjälp: Hur? Var? Vem? 
  • Fånga upp om mental hälsa under hälsokontroll och se till att de ungdomar som behöver mer hjälp erbjuds det.  

Ungdomar ska få rätt hjälp snabbt om de mår dåligt  

Ungas åsikter gällande ifall unga på Åland får lätt hjälp snabbt om de mår dåligt varierade mycket. Vissa grupper tyckte att det går jättebra på Åland och vissa att det går jättedåligt, majoriteten tyckte något däremellan.  

Ungdomarna lyfte fram flera exempel på bra hjälp som man hade fått vid behov och bl.a. nämndes studerandehälsan och kuratorer. Flera nämnde dock också att när unga hade sökt hjälp fick de vänta till och med flera månader eller ett halvår för att få det. Det nämndes också att ungdomar pratar sinsemellan om mindre bra erfarenheter och flera hade hört kritiska åsikter t.ex. gällande BUP eller kuratorer där unga hade upplevt besöken som slöseri av tid. Det kan vara svårt för ungdomar att hitta en kurator eller psykolog som passar en och t.ex. i mindre skolor finns det inga alternativ om någon person inte känns rätt. Ett problem som lyftes fram var också personalbyten, när man har fått bra hjälpkontakt men sen personalen byts och man behöver berätta allt på nytt till en ny person.  

Ungdomarnas förslag:  

  • Satsa mer pengar på psykisk och fysisk hälsa och utöka både den psykiska och fysiska sjukvården, anställa de med bättre utbildning och erfarenhet, höja lönerna -> Kortare väntelistor, bättre hjälp och att man inte behöver vänta med ett problem så länge. 
  • Se till att det finns fler lokaler och platser för hjälp.  
  • Ungdomslokal under helgen var man kan sova över utan att bli efterfrågad varför du måste vara där.  

Ungdomar ska våga söka hjälp när det behövs  

Majoriteten av grupperna tyckte att det varierar mycket ifall ungdomar vågar söka hjälp på Åland när det behövs. Många lyfte fram att det finns fortfarande mycket stigma över att söka hjälp för psykisk hälsa och att det kan kännas pinsamt att gå till psykolog eller kurator. Det är ofta ett stort steg att ta kontakt och därför kan det vara svårt att våga söka hjälp, särskilt om du inte har någon vuxen som kan hjälpa dig med att ta kontakt. Flera lyfte fram hur viktigt det är att alla ungdomar har en vuxen man litar på och att föräldrarna engagerar sig och kollar om sina barn mår bra. Ungdomarna diskuterade att det beror mycket på vem du är som person, t.ex. är du blyg eller inte, om det är lätt eller svårt att söka hjälp.  

Det lyftes fram att många ungdomar inte vågar prata med t.ex skolkuratorn eftersom de måste berätta till föräldrar om allvarliga saker. I vissa skolor hade kuratorn gått igenom tillsammans med eleven vilka saker man får berätta till föräldrar.  

Ungdomarna reflekterade också över hur viktigt det är att prata med andra om sina erfarenheter att söka och få hjälp men att samtidigt kan det vara viktigt att inte skrämma upp andra om man själv fått hjälp men inte tyckt om det.  

Ungdomarnas förslag:  

  • Diskutera mer om att man inte behöver skämmas för att söka hjälp och normalisera att söka hjälp då man behöver. Se till alla ungdomar får praktiskt öva att prata om problem.   
  • Se till att alla får praktiskt öva på vem och hur man kan kontakta när man behöver hjälp, t.ex att alla i skolan får testa ta kontakt med BRIS, kuratorn, BUP etc och att alla får ”provchatta” under skoltid med en stödgivare online för att veta hur det går till, vilka frågor man kan ställa osv. 
  • Mer information om anonyma sätt att söka hjälp (nummer och chattar) 
  • Se till att alla elever vet hur det ser ut med tystnadsplikt. Kuratorerna borde följa tystnadsplikt och diskutera om det är okej att berätta åt föräldrarna.  
  • Vuxna behöver erbjuda hjälp därför att vissa är rädda att söka hjälp 
  • Bara de som behöver vara involverade ska vara det när man ska få hjälp, så att inte för många personer involveras. 

Ungdomar ska bli bra bemötta när de söker hjälp 

De flesta grupperna tyckte att ungdomar på Åland blir bra bemötta när de söker hjälp, men även här varierade åsikterna lite. Bl.a. lyftes fram erfarenheter av att alltid behöva berätta om sin situation på nytt till en ny person och även situationer där ungdomar upplevde att deras åsikter inte blev respekterade eller lyssnade på när de sökte hjälp.   

Ungdomarnas förslag:  

  • Respektera ungdomar bättre dvs genuint lyssna på oss 
  • Ta emot alla ungdomar på ett vänligare/tryggare sätt 
  • De anställda MÅSTE läsa journaler på förhand och försöka hjälpa och inte bara fråga sådant de bör redan veta 

Fler artiklar

Allmänt
Hjälp barnen i Gaza

Hjälp barnen i Gaza

Mer än 1 miljon barn i Gaza löper överhängande risk för svält. Familjer kämpar för att hitta tillräckligt med mat och vatten, med barn som redan dör på grund av undernäring och sjukdomar. Situationen har aldrig varit mer desperat.

Allmänt
Välkomna på familjehemshelg 2024

Välkomna på familjehemshelg 2024

OBS! LÄGRET ÄR FULLSATT.
Välkomna på familjehemshelg 2024 – ett läger för alla barn och vuxna i familjehemmet.

Allmänt
Välkommen på våra Ninni-läger 2024

Välkommen på våra Ninni-läger 2024

Välkommen på NINNI–SOMMARLÄGER 2024! Ninni-läger är roliga sommarläger med många aktiviteter och god mat.