Hem > Vad vi gör > Barnskydd > Familjevård inom barnskyddet > Bli familjevårdare

HAR NI PLATS FÖR EN TILL I FAMILJEN?

Är ni trygga och ”vanliga” vuxna som har en stabil livssituation? Har ni funderat på att det finns utrymme i ert hus och i era hjärtan för ett barn?

På Åland behöver vi fler familjehem! Barnen som behöver ett familjehem är alla olika. Därför är det viktigt att vi har många olika vuxna och familjer som är beredda att ta emot ett barn eller en ungdom. Ju fler som är beredda på uppdrag, ju bättre kan kommunerna ”matcha” familj och barn för bästa möjliga förutsättningar.

Vad krävs för att bli familjevårdare?

Det krävs inte att man har en särskild utbildning eller arbetsbakgrund, men det är sedan 31.3.2015 (7§ i LL om tillämpning av Familjevårdarlagen) obligatoriskt att genomgå en förberedande utbildning inför uppgiften. Den förberedande utbildningen ska vara tillräckligt lång, processinriktad och ska behandla familjevårdarens ställning, skyldigheter och lagstiftning. På basis av denna utbildning görs en skriftlig bedömning över de färdigheter och förutsättningar den som vill bli familjevårdare har.

Vem kan bli familjevårdare efter utbildningen?

Efter att ha fått utbildning kan följande personer verka som familjevårdare/familjehem:

Par, ensamstående eller barnfamiljer
Familjer som har en trygg och barnvänlig uppväxtmiljö
Familjer som har tillräckligt med utrymme, barnet bör få ett eget rum/utrymme
Familjer som har tid, förmåga och resurser
Familjer vars livssituation är stabil och där relationerna inom familjen är i balans
Familjer som har samarbetsförmåga
Familjen där åldersskillnaden till barnet är naturlig (rekommenderat högst 50 års åldersskillnad)

Vad kan förhindra att bli familjevårdare?

Följande faktorer är troligen ett hinder för att verka som familjevårdare/familjehem:

Akut/upprepande/långvarigt klientskap inom barnskyddet
Akut/upprepande/långvarigt klientskap inom utkomstskyddet
Akut/upprepande/långvariga problem med droger eller alkohol
Psykisk ohälsa
Vårdnadstvister
Långvarig sjukdom som kan påverka funktionsförmågan

Bra att känna till är att..

..den som vill bli familjevårdare kan också vara släkt till barnet eller någon annan närstående person. Även då det handlar om så kallade släktplaceringar ska familjevårdaren genomgå en förberedande utbildning. Av särskilda skäl, om det är för barnets bästa att det mycket snabbt placeras i en familj som hör till hans eller hennes närmaste krets, kan de dock verka som familjevårdare under en kortare tid redan innan utbildningen slutförs.

Om det finns två vuxna i familjen ska båda gå utbildning. I familjen kan finnas egna barn, men det är inte en förutsättning. Barnen har också rätt att få information och vara delaktiga i familjens beslut att ta emot ett barn.

För att ingå avtal som familjehem ska utdrag ur straffregistret uppvisas för personer som är över 18 år inom familjen.

FRÅGOR OCH SVAR OM FAMILJEVÅRD

Här finns vanliga frågor och korta svar till dig som funderar på att bli familjehem.

Vad är det för skillnad på fosterhem och familjehem?
Det är ingen skillnad. Orden syftar till samma uppdrag men idag används familjehem i lagen och i officiella sammanhang. Fosterhem är en äldre benämning som fortfarande används i vardagliga sammanhang.
Vad är ett familjehem?
En vuxen person eller en familj tar hand om ett barn i sitt hem. Familjen tar hand om barnet på uppdrag av en kommun eller samkommun som har ansvaret för ordnandet av vården av barnet inom barnskyddet. Den vuxna i familjehemmet kallas familjevårdare eller familjehemsförälder.
Finns det någon åldersgräns för att bli familjehem?
Det finns ingen åldersgräns i lagen. Placeringens längd och barnets ålder är faktorer som påverkar. För yngre barn bör man åldersmässigt kunna vara barnets föräldrar. Många kommuner har riktlinjer som följer samma regler som vid adoption. Att åldersskillnaden mellan familjehemsföräldern och barnet får vara högst 50 år.
Behöver man någon speciell utbildning för att bli familjehem?
På Åland är det obligatoriskt för blivande familjevårdare att gå en förberedande utbildning.I särskilda fall kan kommunen göra undantag från den regeln då uppdraget börjar, men då skall familjevårdaren få utbildning inom ett år.
Kan man bli familjehem om man är ensamstående?
Ja, det är inget hinder. Lämpligt familjehem väljs utifrån barnets behov och familjehemmets resurser. Ibland kan man få vänta längre på att få ett barn som passar.
Kan man bli familjehem om man arbetar heltid?
Ja, men det kan ibland vara svårt eftersom man behöver kunna ta ledigt när det behövs.Under den första tiden när barnet har kommit till familjehemmet, och särskilt när det gäller barn under skolåldern, kan en förälder behöva vara hemma. Barnets behov av trygghet, närvaro och möjlighet att knyta an till familjevårdarna är stort. Familjevårdaren kan också ha många tider att passa tillsammans med barnet, till exempel terapier och möten.

Behöver man ha ett eget rum till barnet som kommer till familjen?
Det är inte ett krav. Barnet kan till exempel dela rum med sina nya syskon, men det behöver också ha möjlighet att kunna ”gå undan” och vara ifred. Riktigt små barn behöver inget eget rum.

Måste man bo i samma kommun som barnets biologiska familj?
Nej, det behöver man inte.För att underlätta kontakten mellan barnet och dess nätverk (föräldrar, vänner med flera) samt mellan socialtjänsten, familjehemmet och barnet kan det vara bra att det inte flyttar så långt. Ibland är det bättre för barnet att få bo i en annan kommun. Socialen utgår från vad som är barnets bästa.
Kan man påverka vilket barn som kommer till familjen?
Ja, som familjehem kan man ha önskemål om exempelvis ålder och kön och vilket barn som skulle fungerar bäst ihop med familjen. Det är viktigt att diskutera detta ärligt och öppet med den ansvariga socialarbetaren.Det är sedan barnets bästa, samstämmigheten mellan barnets behov och familjehemmets resurser och önskemål som styr.
Kan man få någon utbildning och stöd?
Rädda Barnen ordnar förberedande utbildning (enligt PRIDE metoden) för dem som funderar på att bli familjehem. Det här gör vi på uppdrag av kommunerna på Åland. På utbildningen tar vi upp olika frågor som är viktiga att känna till då man blir familjehem. Bland annat talar vi om hur ett nytt barn påverkar familjen, anknytningsfrågor, sorger och separationer, umgänge med föräldrar, samarbetet med socialtjänsten och lagstiftningsfrågor.
Den kommunen som har hand om placeringen av barnet har ett särskilt ansvar för att stödja familjehemmet i vården av barnet samt erbjuda familjevårdarna handledning och fortbildning.
Också barnen som redan bor i familjehemmet har rätt till stöd. Genom att ge information och lyssna på dem får socialarbetaren reda på vilken typ av stöd barnen behöver.
Hur ofta och var ska barnet träffa sina föräldrar?
Utgångspunkten är att varje barn ska ha kontakt med sina föräldrar. För varje barn görs en individuell umgängesplan upp som bland annat innehåller hur ofta och var barn och föräldrar ska träffas. Planen utformas efter barnets behov och föräldrarnas förutsättningar.

Vem bestämmer över barnet när det bor i familjehem?
Den dagliga vården sköter familjehemmet om, men socialtjänsten har ett grundläggande ansvar. När det gäller viktiga beslut eftersträvar man ett samarbete i det tredelade föräldraskapet; föräldrar, familjehem och socialtjänst, om det är möjligt och i enlighet med barnets bästa

Vet man hur länge barnet ska stanna i familjehemmet?
Nej, det är ytterst sällan som man från början vet säkert om ett barn kommer att stanna i sitt familjehem resten av uppväxten eller om det blir för en kort period. Lagen har som mål att återförena barnet och föräldrarna, på ett sätt som motsvarar barnets bästa. Man strävar alltid mot det målet men, i vissa fall, där föräldrarnas brister beror på saker som är svåra att förändra kan man ändå redan från början säga att barnet med största sannolikhet kommer att bli kvar i familjehemmet.
Hur är barnen som flyttar till familjehem?
Alla barn som behöver komma till ett familjehem är individer med individuella behov. Deras föräldrar klarar av olika anledningar inte av sin föräldraroll. Det alla de här barnen delar är att de tvingats separera från sina föräldrar. Reaktionen på den separationen är individuell. Vissa barn är märkta av sin uppväxtmiljö och sina erfarenheter. Det kan avspegla sig i deras beteende.

Vad krävs för speciella uppdrag?
När det gäller speciella uppdrag, att till exempel ta hand om barn med specifika behov, stora beteendeproblem och eventuella neuropsykiatriska diagnoser är det en fördel att ha erfarenhet och insikt i vad det kan innebära att ta hand om ett sådant barn. Ofta behöver också en av de vuxna vara hemma på del- eller heltid.