Hem > Vad vi gör > Barnens internet > Säkerhet på nätet

Säkerhet på nätet

Minou är 13 år och spelar Starwars: battlefront 2 efter skolan. Minou tycker spelet är lite svårt och får plötsligt syn på en lootlåda.

En lootlåda kan innehålla något bra, vad det är vet inte spelaren så det är väldigt spännande, men det kan till exempel hjälpa spelaren att gå vidare eller att få något åtråvärt. Det är som en överraskning där det går att vinna något. Ibland är det något användbart i spelet och ibland inte.

Men en sak är lite trasslig tycker Minou, lootlådan kostar riktiga pengar och hen har inget eget bankkort.

Lootlådor i tv- och dataspel är paket med slumpat innehåll som spelaren köper för riktiga pengar. Mixen av äkta och fiktiva pengar kan vara förvirrande, särskilt för barn. Det kan leda till stora utgifter, om du som vuxen inte har förhållningsregler.

Om du vill godkänna att barnet köper något i ett spel kan du vanligen köpa presentkort på olika tjänster. Då får barnet ett belopp att använda, och du är säker på att du inte får en hög räkning att betala senare. Ge inte barnet tillgång till ditt kreditkort.

Det går ofta att ställa in köpgränser för barn samt åldersnivåer i spelen. Ta dig tid som vuxen att titta igenom inställningarna.

Rädda Barnen på Åland erbjuder hjälp och rådgivning kring säker internetanvändning. Boka ett enskilt besök på kontoret för dig och barnet/ungdomen.

Klicka inte

Ett bra sätt att skydda sig mot olika typer av dataintrång är att inte klicka på länkar eller bifogade filer. Det skadar inte att vara misstänksam och fundera ett varv extra eller två över vem som är avsändare och hur avsändaradressen (mailadressen) ser ut.

Säkerhetskopiera

Det är viktigt att ha någon form av säkerhetskopior. Man kan till exempel ha en separat hårddisk för att göra ta säkerhetskopior eller någon form av molntjänst. Om man använder någon av dessa är det betydligt lättare att återskapa informationen som annars kan gå förlorad.

Ha två konton

Ett med behörigheter som är hårt styrda och begränsade, som du använder när du surfar, skickar mejl och spelar. Ett annat konto som man bara loggar in på när du vill göra programuppdateringar eller installera nya programvaror – saker som är av mer kritisk karaktär. Kom ihåg att det är jätteviktigt att patcha, det vill säga att installera uppdateringar till dina program, appar och operativsystem.

För att kontakterna ska fortsätta att vara positiva för barnet kan du uppmana barnet att:

  • Inte ta kontakt med främlingar.
  • Inte föreslå för främlingar att de skall ses IRL
  • Inte be om privat information.
  • Inte göra något som det inte vill. Tänka ut i förväg vad det ska säga om någon försöker få barnet att göra saker det egentligen inte vill.
  • Berätta för en vuxen och tala om för personen som tagit kontakt att det berättat om kontakten för andra
  • Träffa aldrig någon ensam
  • Tänka igenom vad det vill att andra ska få veta om dig och vilka bilder och filmer du vill visa. Vissa saker bör bara de som man känner väl och litar på få se.
  • Göra inställningar så att bara de barnet vill kan få ta del av information som läggs upp i sociala medier.
  • Vara försiktig med att lämna ut personliga uppgifter som mail, telefonnummer, bilder och adress till någon via nätet.
  • Lära sig hur man blockerar, spärrar och rapporterar personer. Detta kan göras om någon beter sig illa – barnet har ingen skyldighet att fortsätta ha kontakt.

Att träffa nya vänner online

Här kan du se en film om hur det kan vara att träffa nya vänner online. Filmen gjordes av Rädda Barnens Barnkonventionspiloter 2016.

Surfa lugnts säkerhetsskola

surfalugnt.se kan du ta del av en säkerhetsskola som i flera olika avsnitt behandlar säkerhet på nätet:

Källkritik

Allt som står på nätet är inte sant. Det är viktigt att vi ger barnen olika redskap för att handskas med all information som de kommer åt på internet. Informationen kan presenteras på olika sätt och ibland kan det vara svårt att särskilja fiktion från fakta.

Prata med barnen om källkritiskt tänkande genom att ta upp frågor som:

  • Vad är syftet med det som skrivs?
  • Vem står bakom?
  • Vilka konsekvenser kan det få och för vem?
  • Tänk efter innan du delar något. Skulle jag själv vilja råka ut för det?

Länkar kring säkerhet och källkritik

  • Journalisten Jack Werner granskar med kritisk blick ”nyheter” som sprids via sociala medier. Läs eller lyssna och få tips på hur du får ett källkritiskt förhållningssätt till sociala medier. Sverigesradio P4 Blekinge
  • Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har släppt en guide om källkritik på internet. Du hittar den här.
  • Utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregerings material Digitalt självförsvar