Familjevård inom barnskyddet

Barnet behöver och har rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Om det är svårt för föräldrarna att trygga barnets vardag och utveckling är barnskyddets uppgift att stöda föräldrarna och barnet. När det stödet inte är tillräckligt för att uppnå en förändring som säkrar barnets bästa har barnet rätt till stöd och trygghet utanför det egna hemmet.

Familjevård innebär ordnande av vård, fostran eller annan omvårdnad dygnet runt utanför barnets eget hem. Det ger barnen en ny möjlighet att uppleva ett stabilt familjeliv, skapa nära mänskliga relationer och lära sig det grundläggande i livet.

Familjevården ges av ”vanliga” vuxna (familjevårdare) i ett ”vanligt” privat hem (familjehem). Familjevårdare kallades förr ofta för fosterförälder och familjen för fosterhem.

Familjevården kan vara tillsvidare eller gälla för viss tid vid exempelvis placering inom öppenvården eller vid en krissituation. Ett omhändertagande gäller tillsvidare och det innebär att familjevården för ett omhändertaget barn också är tillsvidare. Även eftervård som lagstadgas om i barnskyddslagen kan genomföras i form av familjevård. Detta innebär att unga personer upp till 21 år kan vara placerade i familjevård.

När barnskyddet bedömer behovet av barnskydd och vid genomförandet av det ska barnets bästa alltid komma i första hand och barnet själv har rätt att vara delaktigt utifrån sin ålder och mognad.

Hur ordnas familjevård?

Familjevård är en del av barnskyddet och sköts av kommunen. Den kommun som placerat barnet eller den unga ansvarar för familjevården. Kommunen väljer det familjehem som bäst kan bemöta barnets behov. Kommunen och familjevårdarna gör upp ett uppdragsavtal om den familjevård som barnet ska få samt det stöd, handledning och de kontakter med kommunen familjevårdarna har behov av och rätt till. Är det två familjevårdare i familjehemmet ska avtal uppgöras med bägge.

Kommunen ansvarar för att barnet som placerats i familjevård och familjehemmet får stöd och tjänster i enlighet med klientplanen och uppdragsavtalet. De är alltså inte anställda av kommunen. De har rätt till förberedande utbildning och sådan fortbildning och arbetshandledning som uppdraget kräver. Familjevårdarna får också en kommunal kontaktperson, som inte är den samma som barnets socialarbetare. I avtalet besluts om hur kontakten med kontaktpersonen ska ske och om att kontaktpersonen besöker familjehemmet minst en gång i året.

Familjevårdarna får månatligen ett lagstadgat vårdarvode som bestäms enligt barnets eller den ungas vårdbehov. Familjevård kräver ofta att familjevårdaren stannar hemma och arvodet ska då göra det här möjligt. Arvodet är pensionsberättigad beskattningsbar inkomst som, i enlighet med avtalet, kan betalas ut till en familjevårdare eller delas upp mellan båda.

Familjevårdaren får också kostnadsersättning för de verkliga kostnaderna. Kostnadsersättningen är skattefri och ska användas till barnets mat, kläder, övriga dagliga kostnader och hälsovård som inte täcks av annan lagstiftning. I kostnadsersättningen ingår också pengar som barnet eller den unga själv får disponera över, i enlighet med barnskyddslagen (vecko- eller månadspeng).

Vårdarvodet och kostnadsersättningens minimibelopp fastställs i LL om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen. Beloppen justeras kalenderårsvis.

Då familjehemmet tar emot ett barn och anpassar eller inreder hemmet för att motsvara barnets behov kan det föranleda kostnader. För det här nödvändiga inledande kostnaderna kan familjehemmet få en ersättning.

Kommunerna stöder också familjehemmens kostnader för barnens individuella behov ytterligare, till exempel kan det gälla särskilda kostnader för semester eller fritid.

Barnets ställning och rättigheter inom familjevården

Barnskyddet och familjevården strävar alltid efter det som är barnets bästa.

Det är det barnskyddets ansvar att besluta om det som är bäst för barnet på lång sikt. För att det ska vara möjligt för de ansvariga vuxna att veta vad som är barnets bästa behöver barnet själv vara delaktigt, få information och komma till tals.

När ett barn behöver flytta från sina föräldrar för att bo i ett nytt hem söker barnskyddet den mest lämpliga familjen för barnet. Det handlar om en stor omställning som kan komma att gälla en lång tid, eventuellt tills barnet är vuxet. Därför har barnet rätt att lära känna sin nya familj under trygga och lugna omständigheter. Om det är fråga om en situation då barnets bästa inte längre kan garanteras om en åtgärd inte vidtas snabbt, kan detta inte alltid följas.

När barnet flyttat till familjehemmet har det rätt att träffa sina närstående, såsom föräldrar och syskon, om det inte görs bedömning att detta kan vara olämpligt eller osäkert för barnet.

Socialarbetaren ska träffa barnet regelbundet efter placering i familjehem. Träffarna ska vara sådana att barnet kan tala och fråga fritt. Därför är det viktigt att socialarbetaren och barnet också träffas ensamma. Träffarna behöver nödvändigtvis inte bara vara hemma eller på socialkansliet, utan de kan också ske på annat ställe där barnet känner sig bekvämt.

Socialarbetaren ansvarar för att en klientplan upprättas vid placeringen och sedan uppdateras regelbundet, minst en gång per år. Det arbetet ska göras så att barnet har möjlighet att vara delaktigt utifrån sin ålder och utveckling.

Barnen som redan bor i familjen, ”de biologiska barnen”, har också rätt till delaktighet i beslutet att ta emot ett barn och sen stöd i sin roll som syskon när familjen blivit ett familjehem. De är en viktig del av familjehemmet.

Vilken är Rädda Barnens roll?

Rädda Barnen jobbar för att utveckla familjevården på Åland genom att ordna utbildningar, fortbildningar och nätverksträffar. Vi jobbar också med att ta fram kunskap och material på svenska samt att stärka barns egen delaktighet.

Barnskyddet och familjevården är enligt lagen en kommunal angelägenhet. De åländska kommunernas barnskydd har ansvaret för barnet och den unga, men det finns stort utrymme för samarbete med barnets bästa i centrum.

Åland har 16 kommuner och därmed många mindre barnskyddsenheter. Utbildning, fortbildning, tillgång till information och vissa stödinsatser kan med fördel ordnas gemensamt för alla av en tredje part.

Rädda Barnen på Åland har sedan våren 2014 intensifierat sitt engagemang för att bidra till att barn och unga som inte kan bo kvar i sitt hem och med barnskyddets omsorg flyttar till ett familjehem ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Eftersom föreningens arbete utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och alla barns lika rätt till trygghet, utveckling och delaktighet är det viktigt för oss att bidra till att dessa rättigheter uppfylls även för barn som är placerade utom hemmet.

I januari år 2015 inledde föreningen ett fyraårigt samarbete med stiftelsen Bensow.

Under en period på fyra år kommer föreningen, med stöd från stiftelsen, att arbeta med att främja och utveckla familjehemsverksamhet med fokus på svenskspråkiga barn. Föreningens primära verksamhetsområde är Åland.

Målsättningar i arbetet är att verka för en enhetlig familjevård på Åland, att familjehemsplacerade åländska barns rätt till väl förberedda och fortbildade familjehem garanteras, att medvetenheten om och kunskapen kring de familjehemsplacerade barnens situation fördjupas hos prioriterade yrkesgrupper, att kännedomen om rättigheter och möjligheter att använda dem ökar bland de barn och unga som berörs samt att deras erfarenheter tas tillvara.

I Finland utförs ett omfattande arbete kring utveckling av familjevård som det enspråkiga Åland normalt sett har begränsade resurser och möjlighet att ta del av. Det samma gäller i viss mån övriga Svenskfinland. Arbetet ska verka för ökad tillgång till information, utbildning och nätverk på svenska och därigenom bidra till att de svenskspråkiga barnens rättigheter tillgodoses i högre grad.

Lagar

Sedan 31.3.2015 gäller på Åland Familjevårdarlagen (FFS 312/1992) med avvikelser enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen (2015:18).

Hänvisningarna till Socialvårdslagen (FFS 710/1982) ska tillämpas i enlighet med landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård.

Länkar

Familjevårdsförbundet (Perhehoitoliitto)

http://www.perhehoitoliitto.fi/perhehoitoliitto_ry/referat_pa_svenska

http://www.perhehoitoliitto.fi/sijaisvanhemmaksi/fosterforaldraskap

För dig som läser på finska:

Pesäpuu r.f.